Ålands landskapsregering har tecknat ett avtal om samarbete inom miljöförbättrande åtgärder med företaget Raws Sweden AB, som bland annat tillverkar sugrör av vass. Målet är att skapa konkreta resultat inom hållbarhet och miljönytta utan att använda skattebetalarnas pengar, förklarar projektkoordinatorn Mats Örblom vid landskapsregeringens miljöbyrå.
Avtalet har redan väckt frågetecken, men Örblom håller inte med om att avsiktsförklaringen (Letter of intent, LOI) med Raws Sweden kan ses som en konkurrent till det lokala åländska vassprojektet AgroAquaReed, som LF i våras berättade om och där lokala vassklippande entreprenörer vill skapa förutsättningar för att använda vass som bland annat djurfoder och gödsel.
– Det handlar inte om konkurrens utan om att ta del av den kunskap som finns utanför Åland för att utveckla nya processer och produkter som baseras på vass och samtidigt främjar effektiv och cirkulär resursanvändning som förbättrar vattenmiljön i Ålands vatten och havsvikar, förklarar Örblom.
Han tycker inte att man behöver se motsättningar mellan olika vassprojekt.
– De projekt som Patricia Wiklund vid konsultföretaget Invenire leder gör ett bra jobb och de som jag leder kompletterar miljöarbetet. Det finns vass så det räcker till alla som vill skörda!
Örblom berättar att kontakten med Raws Sweden etablerades inom det EU-finansierade projektet Baltic Reed, som är ett samarbete mellan Finland, Åland och Sverige.
Städning efter storförlust?
Raws Sweden AB som har adressen Slakthusvägen 2 i Norrköping hade enligt sitt senaste bokslut som är för 2023 en omsättning på 451.000 SEK och en förlust efter finansnetto på 6.540.000 SEK. Företaget har inte betalat skatt på fem år.
– Men nu har bolaget fått nya ägare som städar upp i företaget, säger Örblom.
Företagets VD John Zerihoun, som undertecknat avsiktsförklaringen för Raws Swedens del, har dock enligt uppgifter på nätet varit extern VD för bolaget redan tidigare.
Beslutet att underteckna avsiktsförklaringen fattades av närings- och miljöministern Jesper Josefsson. I protokollet hänvisas till vassen som en förnybar biomassa med stor potential.
– Genom strukturerad skörd kan vattenmiljön förbättras, samtidigt som resurser tas tillvara och värdefulla produkter skapas, sägs det i beslutet.
Produktion på Åland?
Raws betecknas som ett innovativt miljöteknikföretag som tillverkar hållbara produkter av vass ”såsom sugrör och andra engångsprodukter”.
– Genom lång erfarenhet och marknadens mest avancerade och miljöeffektiva maskinlösningar kan Raws förädla hela vasstrået till ekologiska produkter, skriver Örblom som var föredragande när beslutet fattades.
Avsiktsförklaringen omfattar enligt protokollet planering och genomförande av hållbar skörd av vass i Ålands vattendrag, samordning kring logistik, kvalitetssäkring och resurseffektivitet, förädling av vass till produkter såsom sugrör och andra hållbara material samt undersökning av möjligheterna till etablering av förädling och produktion av slutprodukter på Åland.
Men det konstateras också att avsiktsförklaringen inte är juridiskt bindande och att inga ekonomiska eller rättsliga förpliktelser uppstår genom dokumentet.
Nästa steg är att utarbeta en detaljerad plan och tidslinje för samarbetet samt identifiera resurser, ansvarsområden och kontaktpersoner hos respektive part och ”upprätta formellt avtal baserat på detta LOI när parterna är överens om omfattning och villkor”.
Vassklippningen ökar algblomning
Nyttan för vattenmiljön med att skörda vass är dock inte obestridlig. När landskapet år 2023 med Mats Örblom som projektledare satsade 277.000 euro för att klippa vass på land och i vatten kritiserades projektet i Ålands radio av docent Tore Lindholm vid Åbo Akademi.
Lindholm som i fjol fick Östersjöfondens miljöpris hävdade att algproduktionen blir dubbelt större när man börjar klippa vass, men enligt Patricia Wiklund vid konsultföretaget Invenire stämmer detta inte helt.
– Det beror på hur man klipper vassen. Klipper man bort allt och under ytan kan jag bra tänka mig att det blir en ljuschock och algerna växer kraftigt. Klipper man på ett välplanerat sätt, successivt från år till år och ovanför ytan så är det inte ett problem utan snarare är effekterna tvärtom. Men det krävs att man förstår sig på ekosystemen och att man följer upp sina åtgärder och lär sig läsa av vad som fungerar var, säger Wiklund.
Örblom försvarade för två år sedan vassklippningen som en del av Ålands hållbarhetsagenda för att skapa system som är ”lokala och hållbara” och framhöll att man måste försöka minska beroendet av plast och ”nedskräpning av världshaven”.
”Skickar tokiga signaler”
Patricia Wiklund tycker att det avtal som landskapet nu gjort med Raws Sweden ”skickar lite tokiga signaler”.
– Avtal med enskilda utomåländska privatföretag i stället för integrerade åländska lösningar är inte landskapets spelplan, menar hon.
Wiklund har varit samordnare för det tvååriga vassprojektet AgroAquaReed, där landskapet satsat 100.000 euro. Projektet som avlutades i oktober beskrivs som ett integrerat åländskt utvecklings- och pilotprojekt för att producera insatser som foder, gödsel och markförbättrare och dessutom öppna upp användningsområden för andra underutnyttjade sidoströmmar och biomassor på landsbygden.
– Projektet är en del av en grön omställning som förbereder den åländska livsmedelsproduktionen på klimatförändring, kombinerar livsmedelsproduktion med miljöåtgärder, förbättrar vattenkvalitet, cirkulerar näringsämnen och minskar beroendet av externa och fossilbaserade insatser, sammanfattar Wiklund.
Hembyggen klipper vass
Det viktigaste med AgroAquaReed är enligt henne ändå att projektet ”har löst den flaskhals som i tiotals år hindrat utvecklingen av vasskörd i vår region ”.
– Vi har på ett kostnadseffektivt sätt tagit fram fungerande och effektiva vasskördare som är anpassade för våra utmanande miljöer. Nu när den biten äntligen är löst skulle man hoppas att LR lade fokus på att utnyttja resursen och kunskapen med tanke på miljöprojekt, självförsörjning- och beredskap samt möjligheter att skapa nya arbetsplatser på landsbygden, tycker Wiklund.
Mats Örblom påpekar att LR har lagt ”betydande beställningar” hos företag som investerat och utvecklat i vassklippningsmaskiner och även fortsätter att göra detta inom projekten Baltic Reed och Rent Vatten 2030.
– Vi har skördat både vinter- och sommarvass som använts till foder och strö. Samarbetet med Mats Häggblom från Germundö Gård och Sören Karlsson från Överängs kvarn Ab har fungerat väl, säger Örblom.
Häggblom och Karlsson som varit samarbetspartners inom vassprojektet AgroAquaReed har konstruerat både en traktorgående vassklippare med insamlingslåda på frontlastaren, en sjögående skördare som klipper vassen ovanför vattenytan och en transportflotte med klippskopa för olika sjögräs.
Dessutom finns en landgående assisterande vassklippare.
Projektet har blivit möjligt tack vare Karl-Johan Henriksson, han är styrelsemedlem i Brändö Lax Ab som koordinerat projektets ekonomiförvaltning. Henriksson har enligt Wiklund ”ett stort intresse för att se miljöförbättrande idéer förverkligas till praktiska åtgärder”.
Sugrör av vintervass
Patricia Wiklund framhåller den stora skillnaden mellan skörd av vass till djurfoder jämfört med den vass som ska ersätta sugrör av plast. Fodervassen skördas på sommaren när största delen av näringsämnena ännu finns kvar i växten vilket minskar miljöbelastningen.
– Den vass som används till sugrör skördas däremot på vintern och då stannar alla näringsämnen kvar i marken eller i vattnet. Dessutom finns det många områden som passar betydligt bättre för att skörda vass till sugrör än just Åland, säger hon.
– Men gör vi det lokalt så blir det följdverkningar på Åland, där ålänningarna kan ta fram lokala produkter, påpekar Örblom.
Viktigt med betesdrift
Wiklund betonar att man måste tänka både långsiktigt och mångsidigt för att uppnå bättre vattenkvalitet.
– Många områden kräver fleråriga klippningsplaner med just varierad skörd, både på sommaren och vintern. Gärna kombinerat med betesdrift för att hålla kostnader nere och snabbare öka biodiversitet. För att det skall löpa på behöver det finnas en lokalt cirkulärt system som tar hand om och hittar mervärde i alla typer av vassmassor, poängterar konsulten.