Jordbruksrobotar har potential att motverka brist på arbetskraft och förbättra den globala matsäkerheten. Enligt en dansk studie kan föråldrade lagar ändå sabotera en vettig användning av nya teknologier.
Robotar kan vid behov arbeta dygnet runt på gårdarna. Det hjälper dessvärre inte, om en otidsenlig lagstiftning råkar ställa sig i vägen. Det framgår av en ny studie från Köpenhamns universitets institution för mat- och resursekonomi.
Det finns många exempel på robotiserade och självkörande jordbruksmaskiner som rensar och besprutar ogräs och skördar grödor. Utvecklingen av effektiva robotar har fått en flygande start över hela världen, fastän få system ännu har kommit ut på marknaden.
Trots de tekniska framstegen hävdar forskarna bakom studien att nuvarande säkerhetsbestämmelser är problematiska och förhindrar införandet av ny teknologi. Oftast förutsätter reglerna att självkörande ska övervakas av jordbrukaren på ort och ställe.
Kan lätta på övervakningen
I likhet med traktorer och skördetröskor rationaliserar robotarna jobbet. Enligt dagens regler är det troligt att bara stora gårdar kan dra nytta av den nya tekniken. En ständig övervakning kostar för mycket.
För att små och medelstora gårdar ska dra nytta av utvecklingen måste bonden ges chansen att fjärrövervaka flera robotar. Det kan smed fördel ske hemifrån skrivbordet vid sidan administrativa uppgifter, framhåller studiens medförfattare Søren Marcus Pedersen.
Dagens europeiska säkerhetsföreskrifter finns bland annat avgränsade i EU:s maskindirektiv. Liknande regler gäller över hela världen och gäller främst för redan bekanta typer av jordbruksmaskiner, som traktorer och skördetröskor.
Dessa maskiner kan inte utföra automatiserade uppgifter och kräver en mänsklig hand bakom ratten. Utvecklingen av självkörande robotar kräver nya, internationella enhetliga regler och standarder för att motsvara arbetsflöden i autonoma system.
Moderna robotar är i princip utrustade att köra dygnet runt med minimal energi. Därför är de ofta mindre och lättare till sin konstruktion. Följaktligen arbetar de långsammare än dagens traktorer.
Om en olycka är framme, gör de mindre skada. Robotarna är utrustade med sensorer och kameror som upptäcker hinder på åkern. Maskinen stannar innan något värre händer och skickar eventuellt ett meddelande om felet till operatören, säger Pedersen.
Enligt Pedersen är detta en anledning att lätta på övervakningskraven för jordbruksrobotar.
Lätta maskiner packar inte jorden
Tack vare sin låga vikt erbjuder jordbruksrobotarna ytterligare en fördel. Jordpackningen blir betydligt lindrigare.
Det är allmänt erkänt att tunga maskiner packar jorden och pressar växtrötterna. Detta kan bidra till att sänka skördarna. Robotarna har i regel ett lägre marktryck som är mycket skonsammare för grödan, förklarar Pedersen.
Detta gör det möjligt att spara bränsle genom att undvika plöjning. Den nya tekniken gör det också möjligt att utföra mer exakta och enklare arbetsflöden. Det blir färre överlappningar ute på fältet.
Ett stort problem i många länder är bristen på säsongsarbetskraft inom jordbruket. Människor reser ofta långa sträckor för att hitta arbete. Indirekt lämnar även denna transport ett klimatavtryck.
Under Covid-19 har detta problem spetsat till sig ytterligare. Framöver kan robotarna frigöra tid för jordbrukaren. I stället för att sitta på traktorn kan tiden användas till att sköta administrativa uppgifter eller för inköp och försäljning av varor.