Lagring och hantering av krossensilerad spannmål var temat på Wet Grain In Package-webbinariet.
Antalet ax per hektar, antalet kärnor per ax och kärnans vikt. Det är några centrala tillväxtfaktorer att hålla koll på när man odlar korn i kallt nordiskt klimat, framhåller Anne-Maj Gustavsson från Sveriges Lantbruksuniversitet. Hon redogjorde i samband med webbinariet Wet Grain In Package, som genomfördes i Yrkeshögskolan Novias regi den 4:e mars, för ett svenskt forskningsprojekt som går ut på befrämja kornodling i kallt klimat.
Anne-Maj Gustavsson hänvisade till kornodlingar som bedrivits i undersökande syfte i Umeåtrakten under åren 2017-2019, en mycket omväxlande period med kallt, varmt och normalt väder om vartannat.
Några huvudsakliga mål med satsningen är att öka spannmålsarealen i norr och att bana väg för mera närodlad spannmål, bättre växtföljd, ökad fodersäkerhet och effektiv omvandling från halm till strö.
Flexibel gröda
– Det är fråga om en flexibel gröda. Grönfoder och helsäd kan vid behov ersätta vall. Krossensilering eller torkning är andra alternativ, sade Gustavsson.
– Krossensilering förutsätter en vattenhalt på 30-40 procent i kärnan, medan den maximala halten i fråga om torkad spannmål är 22 procent.
Vad behövs då för att åstadkomma en bra kornskörd på nordliga breddgrader?
Enligt Anne-Maj Gustavsson är svalt väder, höga solmängder, tillräckligt med vatten och kväve och väldränerade markytor exempel på några viktiga faktorer som förbättrar förutsättningarna.
– En sen sådd och en hög utsädesmängd leder till mindre kärnor i kornfälten. Svalt och soligt väder resulterar i sin tur i större kärnor.
Antalet kärnor per ax är betydelsefullt för slutresultatet på hösten. Enligt Gustavsson är en täthet på 400 kärnor per kvadratmeter idealiskt och receptet till ett skörderesultat på 5.800 kilo per hektar.
– Ju glesare man sår i fälten desto större antal sidoskott råkar man ut för. Det är därför en fördel med mera täta sådder att sidoskotten är färre. Samtidigt är risken för liggsäd större. En tätare sådd kan också medföra svagare strån, sade Gustavsson.
Målet är att forskningsprojekt kring kornodling i Umeåtrakten snart ska utmynna i en presenterad modell, tillade Gustavsson.
Krossensilering och lagringsmetoders miljöpåverkan
Hans Arvidsson från Svensk Maskinprovning höll ett föredrag om teknik för krossensilering i storsäck. En handelsmodell för krossensilerat spannmål i storsäck var ett annat inslag under webbinariet.
Projekledaren Niklas Frände fån Yrkeshögskolan Novia kastade lite ljus över olika lagringsmetoders miljöpåverkan och de skillnader som förekommer mellan olika alternativ. Några centrala slutsatser lades fram i slutet av framförandet:
– Krossensilering med storsäck har högre miljöpåverkan än med slang. Men detta är något som är möjligt att förändra.
– Svinnet är 5-15 procent för slang. Uppgifter saknas för storsäck.
– Att om möjligt stänga av traktorn i samband med säckbyte vore en åtgärd som skulle minska belastningen på miljön.
– Ensileringsmedlet myrsyra har sannolikt större miljöpåverkan än andra ensileringsmedel.
– Torkning med förnybara bränslen skulle förmodligen vara den mest miljövänliga metoden.
– Användning av förnyelsebara bränslen inom jordbruket skulle ha en avsevärd inverkan på miljön. Men i vilken utsträckning förekommer detta idag?