Rajala på Naturresursinstitutet
efterlyser större nyfikenhet
på höstgrödor
TEXT: Nicolas von Kraemer
– Höstspannmål har bättre skördepotential eftersom de börjar växa tidigare på våren än vårgrödor. Grödorna kan även dra nytta av vatten som blivit kvar efter vintern då de börjar växa under våren.
Det säger Ari Rajala som är ledande forskare på Naturresursinstitutet Luke. Han påminner även om att odling av höstspannmål kan jämna ut arbetet för jordbrukaren samtidigt som avkastningen är högre.
– Höstgrödorna mognar tidigare och kan skördas redan i juli, vilket också gör tröskningen lättare.
Enligt Rajala varierar de höstsådda arealerna beroende på hur väl höstspannmålen klarade sig säsongen innan, vilket sedan antingen sporrar eller håller odlare tillbaka.
– Vintern är ju en risk. Ibland avkastar något skifte dåligt och enstaka gånger händer det att vintern gör större skada. Det här är nog en avgörande faktor för hur mycket höstspannmål som sås. Men också jordbrukarens odlingsvanor spelar in.
Enligt Lukes statistik uppgick den höstsådda vetearealen i fjol till knappa 60.000 hektar, och har under de senaste 10 åren som bäst legat på 100.000 hektar.
Rågarealen uppgick förra året till cirka 20.000 hektar, vilket betyder att den höstsådda spannmålsarealen utgjorde en knapp tiondel av den totala spannmålsarealen.
Arealen för höstrybs- och raps låg på 5.200 hektar.
I ljuset av statistiken är därmed höstgrödorna ännu en marginell del av helheten. Rajala efterlyser en större nyfikenhet för höstsådd speciellt då odlaren potentiellt här har så mycket att vinna gällande avkastning och odlingssäkerhet.
– Man kan alltid testa på att odla höstgrödor, men det är givetvis upp till odlaren själv att fatta detta beslut. Och så måste man komma ihåg att det finns problem också med vårspannmål som man kan undvika genom att så på hösten.