På Mats Lundqvists åkrar i Sjundeå växer det med fart. Grodden skjuter livligt fram ur marken – och höstsådden börjar vara på slutrakan.
– Höstvetet som jag sådde för tio dagar sedan har vuxit till sig riktigt fint. Höstrapsen har också kommit bra igång. Vi har fått små regn under hösten som i kombination med värmen har gjort att det vuxit explosionsartat.
Mats Lundqvist är en stor förespråkare av höstsäd. Han odlar drygt 200 hektar varav över hälften utgörs av höstgrödor.
I höst har Lundqvist sått 70 hektar höstvete och 20 hektar höstraps, därtill odlar han 30 hektar kummin.
Avkastningen nästan 30 procent högre
Logiken för Mats Lundqvist är enkel.
– Höstsäd är helt enkelt ett sätt att sprida risken. Dessutom är det man vinner i fråga om skördeavkastning och markstruktur verkligen värdefullt.
Enligt Lundqvist handlar odlandet av höstgrödor mycket just om riskspridning. Tidigt på våren är höstgrödorna inte beroende av vatten på samma sätt som vårgrödor och är tack vare ett mera utvecklat rotsystem mera tåliga mot torka.
Höstsäden bör likaväl sås med precision och tanke för att den skall hinna buska till sig innan vintern. Lundqvist ser tidsspannet hos sig för att så höstraps som förlagt till månadsskiftet juli-augusti.
Rågen kan sås från mitten av augusti till september. Höstvete kan sås från och med september så gott som till månadens slut.
– Det viktigaste med höstsäd är att det är torrt på åkern när man sår – att du inte går där och kladdar och trampar till jorden. Sen vet man ju aldrig hur hösten fortsätter. Man skall inte så om det är för fuktigt, utan när det dammar lätt på åkern då man sår vet man att tiden är rätt.
För att lyckas väl med större arealer av höstsgrödor är det enligt Lundqvist även viktigt att hitta en balans i odlandet. Han påpekar att tröskningssäsongen förlängs då odlaren kan inleda redan i slutet av juli, och exempelvis i en kombination med sena vårgrödor fortsätter tröskandet enda till slutet av september.
– Ändå har du inte lika mycket kvar att så på våren, och inte lika mycket att tröska samtidigt på hösten. Visst kan man se det som jäktigt att måsta så och tröska nästan samtidigt, men när man väl kommer in i rytmen så blir det enkelt att så mera höstsäd och bygga upp sin höstsädsareal. Höstvete ger dessutom en nästan 30 procent större avkastning än vårvete tack vare den längre växtperioden.
Höstvetet övervintrar i regel bra
Den största risken med höstgrödor är övervintringen, men enligt Lundqvist handlar riskerna i första hand om höstrapsen.
– Den finska våren är det största bekymret för då får vi ofta köldknäppar som kan göra att skottet fryser och rapsen dör efter att tillväxten redan kommit i gång efter vintern.
Enligt Lundqvist övervintrar dock höstvetet vanligtvis bra. Under hans tioåriga karriär har han upplevt endast en total utvintring under exceptionella väderförhållanden.
Han poängterar dock att dräneringen måste vara i skick för att hindra utvintring, men att vinterskador hos honom ändå brukar vara småskaliga.
– Dåligt dränerade skiften tenderar att bli dåliga, likaså skuggiga skiften där snön ligger kvar längre. Kanske får man ibland bryta upp ett sådant skifte på våren, men samtidigt måste man komma ihåg att dålig höstsäd ändå kan ge lika bra skörd som en medelmåttig vårsäd.
Till skillnad från vårgrödor är höstsäden vid sådd inte lika beroende av regn, men dess rötter kan snabbt dra nytta av fukten i marken efter vinterns snösmältning redan innan vårsådden kommit igång.
– Klarar man sig igenom vintern så är det nog väldigt liten risk för att ens odlingar skall fara illa.
Värdefull inverkan på markstrukturen
Höstgrödor tillför även odlaren mycket i fråga om markhälsa och miljövård.
– Att ha ett växttäcke vintertid är endast positivt. För det första får man ersättning för det, och så skyddar ju växtligheten mot urlakning av näring. Här fyller höstgrödorna samma funktion som nästan vilken fånggröda som helst, konstaterar Lundqvist.
Eftersom höstgrödor har ett större och djupare rotsystem än vårgrödor, inverkar de även positivt på åkerns markstruktur. Speciellt rapsens och kumminets rotsystem har en mycket god uppluckrande verkan, men även andra aspekter inverkar på markstrukturen.
– När vi sår på hösten har åkrarna normalt torkat upp under sommaren, vilket betyder att marken inte kommer att ta skada då vi är ute och kör med tunga maskiner. På våren skadar man vid sådden åkrarna betydligt mer än på hösten då jorden är torr.
Lundqvist ser inga egentliga negativa sidor med att odla höstsäd. Han poängterar att vete och råg är de mest säkra grödorna, men att rapsen samtidigt ger otrolig avkastning då man lyckas med den. Mycket handlar om att testa sig fram och bygga upp en god odlingsrytm.
– De som inte har sått höstvete och funderar på saken har ännu tid på sig till den sista veckan i september. Nu har vi så ypperligt bra förhållanden att det absolut lönar sig att slå till.