Ny ledning och ny strategi ska ge livsmedelsföretaget Raisio ny tillväxt och ett bättre resultat. Om effekterna blir de önskade gynnas också företagets kontraktsodlare.
När Raisio Abp anställde Pasi Flinkman, 56, som verkställande direktör för ett år sedan, var det uttryckligen för att skapa tillväxt för företaget. Lönsam tillväxt.
Bakom sig har Resobaserade Raisio ett kvarts sekel av kräftgång. Sedan millennieskiftet har årsomsättningen backat från 800 till 227 miljoner euro. Minskningen förklaras bara delvis av att företaget avyttrat olönsam affärsverksamhet. I mars sålde Raisio till exempel sin kraftigt förlustbringande tillverkning av växtproteinprodukter åt Valio. Enligt Pasi Flinkman finns flera affärsområden inte på säljlistan.
För att bädda för de kommande försäljningsansträngningarna möblerade Raiso om sin ledningsgrupp och hela organisationen på tröskeln till sommaren. Strategin för de kommande tre åren är också färsk.
Nu vilar tillväxten på en trefot, det vill säga tre skilda affärsområden: frukost- och mellanmålsprodukter, hjärthälsa och forskning.
Frukost- och mellanmålsprodukter är, åtminstone i nuläget, liktydigt med varumärket Elovena, som 100-årsjubilerar i år. Varumärket bottnar i den lika älskade som hatade havregrynsgröten.
Havreflingorna till gröten görs fortfarande på samma sätt som i Viborg för ett sekel sedan. Idag sker produktionen vid Raisios fabrik i Nokia.
Livsmedelsindustrins cellulosa
Raisio är en betydande köpare av kvarnspannmål. Företaget köper vete, havre, råg och korn av sina kontraktsodlare. Förra året köpte företaget cirka 100.000 ton kvarnspannmål.
Raisio köper endast inhemsk spannmål, frånsett durumvete för pastaprodukter. Raisio har över 500 kontraktsodlare, huvudsakligen i sydvästra Finland.
Havren har ungefär samma betydelse för Raiso som cellulosan för skogsindustrin. I paletten ingår redan sådant som Pasi Flinkman kallar havremejeriprodukter: havremjölk, proteinshaker, -puddingar och havreyoghurt. Också mellanmålskexen följer rådande hälsotrend.
Men möjligheterna är betydligt fler.
– Fiberforskning visar till exempel att man med funktionella livsmedel kan producera samma hormon som används i bantningsmediciner, säger Pasi Flinkman.
Enligt honom kan havre också erbjuda alternativ till etiskt problematiska råvaror såsom kakao, men även här krävs långvarig forskning.
Hälsofrämjande tillsats
Raiso satsar årligen miljoner på forskning. Hur många vill Pasi Flinkman inte avslöja, utan nöjer sig med att säga att summan är mindre än 10 miljoner euro.
Raisios enhet för forskning och utveckling bygger bland annat nya plattformar på molekylnivå. En av dem är det kolesterolsänkande medlet växtstanolester, bättre känt under produktnamnet Benecol. Medlet kan tillsättas i olika livsmedel.
Benecol är därför ett starkt ben i tillväxttripoden. Raisio uppfann växtstanolester 1995 och har patent på medlet. Benecolmargarinet görs av växtstanolester, rybsolja, palmolja och vatten. Raisio gör också yoghurtdrycker med det kolesterolsänkande medlet. Nya tillämpningar är troligen att vänta.
Raisio framställer alla växtstanolester i världen i sin fabrik i Reso. De används i Benecol av licenserade tillverkare runt om i världen och av underleverantörer. I det här fallet framställer Raisio inte självt de slutgiltiga konsumentprodukterna.
När Raisio lanserade Benecolmargarinet i USA i mitten av 1990-talet, trodde många att det skulle ge en så kallad Nokia-effekt. Men jänkarna tyckte att priset var för högt, och Raisio lade ned försäljningen i USA. Enligt Pasi Flinkman är det inte aktuellt att försöka göra comeback i USA.
Spår konsolidering
Företagsköp är ytterligare ett sätt för Raisio att växa. Flinkman säger att Raiso har en stark balansräkning och en ”krigskassa” på drygt 80 miljoner euro.
Enligt honom klarar Raisio företagsköp för cirka 170 miljoner euro utan att ekonomin och kreditvärdigheten försvagas. Det innebär att Raisio är berett att delvis finansiera tillväxten genom lån.
– Vi är inte intresserade av de minsta företagen. Men sådana som har en årsomsättning mellan 20 och 200 miljoner euro kan komma i fråga, om de uppfyller våra kriterier.
Flinkman bedömer att det i Finland finns tillväxtföretag, som kan komplettera Raisios verksamhet. Men fokus liggger på hela Europa, i första hand de marknader där företaget redan verkar, speciellt Storbritannien, Irland och Polen samt de närmare belägna marknaderna i Sverige och Baltikum. Raisio exporterar till 40 länder.
– Företagsköp kan också vara ett sätt att etablera sig på en ny marknad, säger han.
Den finska livsmedelshandeln är redan långt konsoliderad, och Pasi Flinkman bedömer att livsmedelsindustrin på långsikt står inför en liknande utveckling.
– Det är inte uteslutet att vi deltar i den utvecklingen. Större enheter förbättrar effektiviteten och förutsättningarna för att ta exportrisker, slår han fast.
Moderat målsättning
Också om Raisio nu trimmar maskineriet för tillväxt, sker den inte i en handvändning. Efterfrågan på livsmedel är tämligen stabil, oberoende av konjunkturläget. Därför är nya produkter, nya marknader och eventuella nya affärsområden ett måste.
Enligt Pasi Flinkman är tillväxtmålet moderat, en ökning av omsättningen med 3,3 procent per år så att omsättningen för år 2027 blir 250 miljoner euro. I Europa har livsmedelsmarknaden historiskt vuxit cirka 2 procent per år.
– Ambitionen är också att resultatet växer snabbare än omsättningen. För 2027 siktar vi på 30 miljoner euro i rörelsevinst mot fjolårets knappt 20 miljoner.
Tillväxten går dock inte som på räls. Bland annat krig och handelskrig skapar stor osäkerhet på marknaderna.
– En dålig allmän ekonomi styr konsumtionen till billigare produkter. Dessutom ökar konkurrensen från handelns egna varumärken, men vi konkurrerar inte med priset, säger Pasi Flinkman.