Rätt lugnt inom mjölksektorn
– men utrymme för att öka
avtalsmängder finns

Av förklarliga skäl sker inte många stora investeringar inom mjölksektorn i Österbotten just nu. Men helt dött är det inte. Investeringar i mindre anläggningar för sinkor och kvigor görs och utrymme för att öka avtalsmängder finns.

– För tillfället eftersträvar vi att upprätthålla den mjölkmängd som vi har. Mängden mjölk har minskat en aning så utrymme för nya investeringar finns. Men just nu är det ett stort steg att göra stora investeringar på grund av att lönsamheten är ansträngd på gårdarna, säger Sofia Rönn, kvalitetsexpert på Osuuskunta Maitosuomi.

Naturresursinstitutet Lukes lönsamhetskoefficient för mjölksektorn har minskat kraftigt på ett år. Trots att mjölkpriset stigit mycket så räcker inte höjningarna för att täcka de ökade kostnaderna i foder, energi, bränsle och gödsel.

– Det finns många gårdar med stora investeringsplaner i Österbotten, men de är nu lagda på is för att man inte vågar ta risken. Den största farhågan är att skuldsätta sig för mycket när lönsamheten är för dålig. Men trots det vågar jag påstå att det finns framtidstro, säger Rönn.

Utrymme finns

Antalet mjölkproducenter fortsätter minska och den främsta orsaken är fortsättningsvis naturliga avgångar. Mjölkmängden minskar inte i samma takt, men positivt är att det finns möjligheter för de som vill göra investeringar.

– Maitosuomi omfattar ett mycket stort område och avtalsmängderna är fördelade så jämnt som möjligt. Men just nu finns inga regionala begränsningar att ansöka om höjda avtalsmängder och inom andelslaget har vi flera ansökningar per månad. Någon större rusning är det däremot inte, konstaterar hon.

Vilka investeringar som Maitosuomi prioriterar ändrar utgående från läget.

– I våras visste vi inte hur läget är nu i höst på grund av världsläget som kraftigt påverkar allas verksamhet. Så i våras satsade vi bland annat på generationsväxlingsgårdar, men nu är det öppet för alla med seriösa investeringsplaner oberoende av skede eller fas på gården.

För en dryg månad sedan ordnades öppet hus i en ny anläggning för lösdrift i Evijärvi. Under senare år har det i Österbotten ordnats ett flertal sådana, men nu ser det ut att bli en paus. Däremot sker det investeringar i mindre anläggningar för sinkor och kvigor, berättar Rönn.

– De här investeringarna är inte så dyra, men möjliggör att producenterna kan utöka antalet platser för mjölkkor och därigenom kan de öka avtalsmängden. I synnerhet de som har de här djurgrupperna i båsladugårdar och bygger nytt för lösdrift beviljas tilläggsavtalsmängder.

Krav måste uppfyllas

Per år finns det några ansökningsomgångar för att utöka antalet platser för mjölkkor. Främst handlar det om att öka platserna med ett tiotal och mängden som tilldelas är 10.000 liter per mjölkkoplats, eller enligt medelproduktion om den är högre än så.

Det finns också krav som måste uppfyllas för att tilläggsmängden ska beviljas.

– Investeringsstödbeslut (om man sökt det), ritningar, tillstånd och beslut om finansiering, eller kvitton om det är fråga om egenfinansierad investering behövs. I dag bör den som ansöker också beräkna koldioxidutsläppet (carboräknaren) och avlägga utbildningen i regenerativt jordbruk. En annan mycket viktig sak är en plan för betesgången. Är allt det här i skick tar det inte länge för Maitosuomi att bevilja ansökan om höjd avtalsmängd, förklarar Rönn.

Och fortsätter:

– Höjning av avtalsmängderna sker också genom automatisk korrigering för de som uppfyllt minst 90 procent av sin nuvarande avtalsmängd inom en viss tidsperiod. Nästa höjning sker den 1 november för de producenter som uppfyller kraven.

I början av det här året inledde Sofia Rönn sitt arbete som kvalitetsexpert på Maitosuomi. Tiden på tjänsten har varit turbulent med krig och inflation. Trots att lönsamheten naggats i kanterna för många görs fortfarande ett mycket bra arbete på gårdarna.

– De österbottniska mjölkproducenterna har definitivt inte tummat på kvaliteten. På vårt område har vi 98 procent E-klassmjölk, vilket är beundransvärt. Den största orsaken till det är noggrannheten på gårdarna och uppföljningen. Blir det problem med bakterier eller celltal tar producenterna itu med det.

– Carola Kankkonen, som snart går i pension, förtjänar också ett stort tack för sin långvariga insats för att förbättra mjölkvaliteten, påpekar Rönn.

Något som Rönn också noterat som kvalitetsexpert är att det ute på gårdarna finns mycket dolt innovativt tänk.

– Mjölkproducenterna här är mycket driftiga och nyligen hjälpte jag till som tolk när en gård höll ett webbinarium om vad som gjorts för att effektivera strömförbrukningen. Det är bara ett exempel och här önskar jag att producenterna inte ska vara blyga, utan dela med sig av kunskap och idéer. Tillsammans kan vi hjälpas åt. Ta kontakt med mig så kan vi till exempel ordna ett webbinarium säger hon.

Andelslaget stöder

Mats Broända, medlem i Maitosuomis styrelse, berättar att det på sikt finns en oro för det ringa intresset för investeringar och generationsväxlingar. Från andelslagets sida görs allt för att stöda vettiga investeringar.

– Vi hjälper till genom att vara en part i de processer och förhandlingar som den investerande gården gör med planerarna, rådgivarna och finansiärerna, och vi kommer emot med avtalsmängder så att de investerande gårdarna redan på förhand ska kunna förbättra sitt djurmaterial, säger han.

En förutsättning för att det ska finnas intresse att arbeta som mjölkproducent i framtiden och för att få finansiering för sitt projekt är i slutändan att det finns lönsamhet.

– Här kommer det att krävas åtgärder av alla parter, effektiv produktion på gårdarna, nytänk vad gäller växtodling, djurvälmående och energiproduktion och nya produkter och marknadsöppningar från förädlingsindustrin.

Broända betonar också vikten av dräglig lagstiftning och stödpolitik från beslutsfattarna. En annan avgörande sak är att konsumenterna förstår värdet av en inhemsk mjölkproduktion.

– Här har de senaste årens händelser med coronaviruset och krig fungerat som en väckarklocka fastän händelserna är tråkiga. Globalt lever vi i en tid med stigande efterfrågan, och ett utbud som inte är stigande på samma sätt som förut. Det förutspås en viss knapphet på mjölkmarknaden på sikt, vilket nog hjälper oss både med bättre exportpriser, och genom lägre tryck på importsidan, säger han.