Enligt en skogsägarenkät gjord av Pellervo ekonomisk forskning PTT omfattas 1,1 miljoner hektar skog i Finland av så kallat ”tyst skyddande”.
Ny forskning från Pellervo ekonomisk forskning PTT visar att 1,1 miljoner hektar skog i Finland omfattas av så kallat tyst skyddande. Det innebär att skogsägare frivilligt och utan ersättning väljer att skydda delar av sin skog.
– Olika motiv ligger bakom tyst skyddande, såsom naturvärden, ekonomiska faktorer samt landskaps- och rekreationsvärden. Även familje- och äganderelaterade skäl spelar in. Detta avspeglar skogsägarnas varierande målsättningar och skogens olika värden, säger PTT:s skogsekonom Marjo Maidell i ett pressmeddelande.
Skogsägarna vill behålla kontrollen över sin skog
Enligt enkäten uppger 43 procent av de svarande skogsägarna att de har vidtagit åtgärder för tyst skydd i sina skogar. I genomsnitt omfattade skyddet 8,3 procent av skogsägarens totala areal.
De tre vanligaste orsakerna till tyst skyddande var faktorer kopplade till ekosystemtjänster (3,76 procent), ekonomiska överväganden (2,25 procent) samt uppskjutande av beslut (2,04 procent).
Om resultaten skalas upp till nationell nivå uppgår arealen tyst skyddad skog till cirka 1,1 miljoner hektar.
Av de skyddade områdena behandlas 70 procent med små ingrepp, till exempel avlägsnande av enstaka träd, medan 30 procent lämnas helt utan ingrepp.
Mindre skogsägare tenderar att skydda en större andel av sin skog än större skogsägare. I de flesta fall är skyddet långsiktigt: en majoritet uppger att de vill skydda skogen i minst tio år eller så länge de äger skogsfastigheten.
Enkäten visar också att ett centralt motiv bakom egna åtgärder är viljan att behålla beslutanderätten över skogen. Hela 66 procent anger detta som den viktigaste orsaken bakom tyst skyddande.
Eftersom fenomenet inte har studerats tidigare är det samtidigt svårt att bedöma de samlade positiva effekterna och hur praktiken kan utvecklas vidare.
– Resultaten visar att helhetsbilden av skogsanvändningen blir bristfällig om fokus enbart ligger på formella skyddsbeslut och avtal. Tyst skyddande är en del av både skogsanvändning och naturskydd, även om det inte syns i statistiken, säger PTT:s äldre skogsekonom Jani Laturi.
Avstamp för naturvärdehandeln?
Ett möjligt sätt att vidareutveckla modellen är att skogsägare deltar i naturvärdes- och kolmarknader. Detta undersöktes i enkäten, som visar att 40-45 procent av skogsägarna är positivt inställda till avtalsmodeller baserade på naturvärden. Intresset är större bland dem som redan tillämpar tyst skyddande.
PTT:s enkät har kommenterats av MTK, som anser att resultaten pekar på möjligheter att utveckla en frivillig naturvärdehandel.
– Det faktum att det finns självinitierade och oersatta skyddsobjekt tyder också på att attraktiva officiella skyddsalternativ eller finansieringslösningar inte har varit tillräckligt tillgängliga, framhåller MTK:s skogsdirektör Marko Mäki-Hakola.
MTK:s miljöexpert Heli Siitari betonar att handel med naturvärden kan möjliggöra en större privat finansiering av skogsskyddet.
– Intresset för skyddsavtal är större än vad staten har råd att ersätta. Strikta kriterier begränsar dessutom vilka objekt som lämpar sig för skyddande. Inom naturvärdeshandeln kan parterna fritt avtala, vilket ger eftertraktad flexibilitet. Skogsägare som redan praktiserar tyst skyddande har sannolikt mycket att erbjuda.
PTT:s enkät besvarades av 853 skogsägare och finansierades av Finlands Skogsstiftelse.