Vindkraftsbolaget Ilmatar Windpower har planer på att bygga en vindkraftspark i Lappträsk i Östnyland. Området sträcker sig över flera byar och en del markägare har redan fått ett färdigt arrendekontrakt i postlådan.
En av markägarna är Peter Mickos i Hindersby i Lappträsk. Två av hans skogsfastigheter ingår i det berörda området. Efter ett telefonsamtal och ett digitalt informationsmöte väntade han på att få skriftlig information, men blev i stället överraskad över att hitta ett färdigt arrendekontrakt i postlådan. Allt som saknades var underskriften.
– Jag tänkte att de skulle skicka ett utkast till planeringsplan eller något i den stilen men i stället fick jag ett färdigt arrendekontrakt.
Själv tycker han det mesta fortfarande verkar helt oklart. För att ens kunna bilda sig en åsikt i frågan behöver han veta den ungefärliga placeringen av möllorna, vilka skogsvägar som ska användas eller eventuellt byggas och hur kraftöverföringen ska ordnas.
– Hur i världen skulle jag skriva under något utan att jag känner till detaljerna? De verkar förutsätta att vi ska ge över alla rättigheter till dem även om de inte har någon information att ge, säger Mickos.
Samarbete lönar sig
Också SLC Nylands ordförande Thomas Antas är markägare i närområdet. Han påpekar vikten av att markägarna samarbetar och gör gemensam sak innan någon skriver under avtalet.
Ett sådant samarbete är också på gång för tillfället. Antas uppmanar alla berörda markägare att ta kontakt antingen med honom själv eller med Robert Jordas, Anders Smeds eller Christa Hällfors, vilka alla ingår i en grupp som vill jobba för markägarnas rättigheter i frågan.
Tanken är att gruppen tillsammans ska se över ersättningar, villkor och annat som stipuleras i avtalet.
– Det avtal som nu presenterats för markägarna är ju uppgjort av företaget Ilmatar och företräder förstås deras intressen, påpekar Antas.
Han hoppas också att östnylänningarna kan få nytta av de erfarenheter av vindkraftverk som markägarna i Österbotten har.
– Alla behöver ju inte uppfinna hjulet på nytt.
Antas säger ändå att varken lokalavdelningen eller förbundet tar någon ställning i den här frågan.
– SLC förhåller sig positivt till vindkraft och själv är jag en stor vän av vindkraft, men det är markägarnas sak att avgöra om de vill vara med eller inte, säger Antas.
SLC har också nyligen gett ut en broschyr om vindkraft ur markägarens perspektiv. Den innehåller bland annat tips på saker som markägare bör beakta när det gäller bl.a. planeringsfrågor, arrendeavtal och ersättningar. Broschyren kan laddas ner elektroniskt eller beställas från SLC:s kansli.
Också i den påpekas att markägare gör klokt i att vara på alerten med arrendeavtalen. Påverkningsmöjligheter finns, och samarbete med övriga markägare brukar ge ett bättre resultat.
Fyra byar och tjugo möllor
Området som denna gång väcker intresse ligger kring Hindersby på gränsen mellan Lappträsk och Lovisa. Ilmatar Windpower har varit i kontakt med markägare i Harsböle, Labby, Lindkoski och Hindersby.
Enligt projektchef Petter Sund på Ilmatar är området lämpligt av flera orsaker.
– Det är ett glest bebyggt område ganska nära Finska vikens kust. En större geografisk spridning av vindkraftverken är önskvärd för att säkerställa vindkraftens tillgänglighet på nationell nivå.
Ifall det råkar vara vindstilla i Österbotten kan det mycket väl blåsa friskt vid Finska viken, är tankegången. Han påpekar att vindmöllorna är rätt så många i Österbotten medan de är väldigt få vid sydkusten.
Sund kan inte uppskatta någon tidtabell för vindkraftsparken i Lappträsk eftersom projektet fortfarande är i ett tidigt planeringsskede, men området är intressant tack vare landskapsplanen som identifierar området som lämpligt för en etablering av vindkraft. De preliminära planerna omfattar cirka tjugo vindmöllor.
– Skogsvägarna kommer att hållas i gott skick för att underlätta underhåll av vindmöllorna, säger Sund.
Han betonar att en öppen dialog med markägare och andra intressenter är av yttersta vikt för Ilmatar. Vanligtvis innebär det offentliga tillställningar och öppna diskussioner men coronaläget har givetvis inneburit att sådana tillställningar ersätts av webbinarier och digitala möten.
– Alla markägare som mottagit ett arrendekontrakt för granskning har bekräftat sin villighet för mottagande. Vi ämnar ordna inom den närmaste framtiden ett webbinarium för invånare i närområdet, säger Petter Sund.
Sund framhåller att den ekonomiska ersättning som markägare erhåller för vindkraftverk är betydande.
– Ersättningarna kan göras upp på olika sätt. Ofta går man in för en modell där den som har möllan på sitt område får den största ekonomiska nyttan medan de markägare som finns i närheten får en något mindre årlig ersättning.
Några summor vill Sund inte nämna, men han säger att det handlar om en betydligt högre avkastning än från normalt skogsbruk. Samtidigt medger han att summorna sjunkit något sedan den tidigare inmatningstariffen avslutades i Finland år 2015. I dag byggs alla nya vindkraftverk utan statligt stöd.
Ersättningarna till markägarna betalas ut som årliga arrenden. I bästa fall kan markägaren alltså se fram emot en hygglig årlig avkastning under flera decennier framåt.
Snygga eller fula?
Peter Mickos i Hindersby vet ändå inte riktigt hur han ska förhålla sig till planerna i hembyn.
– Jag tycker ju nog att landskapet är som vackrast när det ser ut så här, säger han och sveper med handen över de stora öppna fälten som klyvs av Tessjöån och som omringas av skog i alla riktningar.
Han säger att han ändå inte har något principiellt emot möllorna men att han nog tycker de förfular landskapet.
– Enligt arrendekontraktet är ersättningen fullt acceptabel. Å andra sidan är det väl i det här skedet lätt att lova guld och gröna skogar, funderar Mickos.
Också kommunen där vindkraftverket byggs har ekonomisk nytta av projektet i form av fastighetsskatt. Alla slags anläggningar som producerar elkraft betraktas som kraftverk i fastighetsbeskattningen. Skattesatsen för kraftverk är högre än för andra fastigheter och en och annan kommun i Finland erhåller betydande skatteintäkter från vindkraftverk.
Kalajoki som är den stad i landet med flest möllor får årligen mer än 1,5 miljoner euro i fastighetsskatt för sina 64 möllor. Också Närpes fick ifjol omkring 450.000 euro i fastighetsskatt för sina vindkraftverk och den summan kommer att öka betydligt då de 21 nya möllorna kommer med i statistiken.
För tillfället är det inte fastslaget om Lappträskprojektet skulle hålla sig inom kommungränsen eller gå över mot Lovisa. Petter Sund vidhåller ändå att det i frågan om planeringsprocesser är lättare om byråkratin gäller endast en kommun.