Med närmare 800 mjölkkor som ska utfodras varje dag och långt över 500 hektar som odlas för ensilageproduktion är Kristoffer Lundberg obestridligen ”Ålandskungen av vall”. Han medger att det finns en psykisk press kring hur den kommande säsongens foderproduktion ska lyckas när torkan tycks bli ett återkommande problem för åländska odlare.
Ålandsmejeriet slutar med sin produktion av åländsk ekomjölk, vilket tvingar den enda leverantören Johannisbergs gård att efter åtta år återgå till konventionell mjölkproduktion.
Koncernen Ålands Centralandelslag där Ålandsmejeriet och Ålandsbagarn ingår visar för fjolåret ett bokslut som är det bästa sedan mjölkkrisen 2014.
Anhopningen av balplast på gårdar kan bli ett problem då det blir svårt att göra sig av med ett material som med rätt sorteringsmetoder till stora delar kunde återvinnas. Mjölkbonden Kristoffer Nilsson berättar om sin syn på plastproblemet och avhämtningstjänsten Murskauskeskus, som lovat återuppta sin verksamhet inom april månad.
Hur påverkar betesgången mjölkkornas hälsa och markens kolbinding? Och vad har mjölkproducenterna för attityder gentemot betesgång? De här frågorna söker man svar på med ny forskning.
Det går faktiskt att föda upp betande djur på ett sätt som liknar det hur naturen själv har ordnat det - på savannen, på prärien eller här i Europa. Om det är hållbart eller inte, bestäms av hur djuren manageras av sin ägare, vad de äter och var de uppehåller sig, påpekar Fredrik von Limburg Stirum, ordförande för Naturbetesköttproducenterna r.f.
Under sin första riksdagsperiod har Anders Norrback arbetat hårt med vargproblematiken. Det tänker han fortsätta med de kommande fyra åren. Men många politiska utmaningar återstår innan han och andra fårproducenter kan känna sig säkrare när djuren ska ut på bete.
Även i år kan producenter få rovdjursstängsel av Finlands viltcentral på områden där risken för rovdjursskador är stor.
I marken finns mer eller mindre stora mängder av olika växtnäringsämnen. Dessa kan delas in i tre fraktioner: omedelbart växttillgängliga näringsämnen som finns i markvattnet, näringsämnen som på relativt kort sikt kan mobiliseras samt näringsämnen som föreligger i svårlösliga föreningar. Avgörande för skördens mängd och kvalitet är ändå inte de absoluta koncentrationerna av växtnäringsämnen i marken, utan näringsämnenas faktiska tillgänglighet för grödan.
Villkoren för att få ersättning för ekologisk produktion har ändrats i och med den nya CAP-perioden. Ett villkor för ersättningen är fortfarande skyldigheten att odla avsalugrödor. Enligt den ska det på minst 30 procent av en areal som hör till en förbindelse om ekologisk produktion odlas en gröda som väntas bli en ekologisk produkt att sälja på marknaden, påpekar Jord- och skogsbruksministeriet.
Under de senaste årtiondena har de finländska gårdarnas antal halverats samtidigt som de kvarvarande gårdarnas omsättning fördubblats. Kunskapsbehovet och kravet på kompetens kommer att öka ytterligare i framtiden, konstaterar Staffan Pehrman.
Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) lyckades alltså med det som länge sades vara omöjligt, att tidigarelägga stödutbetalningstidtabellen. Det är inget underverk, men det var ett viktigt slag att vinna, påpekar Staffan Pehrman.
