Skogsvårdsföreningen Österbotten ska bilda en samfälld skog. Under våren har processen med att få med markägare fortsatt. En som funderar att bli delägare är lantbrukaren Mats Björklund. Jag har inte bestämt mig, men jag ser många fördelar, säger han.
Grundförbättringar, uppdatering av väglängden och beslut om olika åtgärder. Frågorna för väglag kan på sikt bli många och stora. Väglaget för Nymossvägarna beslöt att anlita SVF Österbotten när en ny vägenhetsfördelning skulle göras.
Enligt Pellervo ekonomisk forskning PTT kommer skogssektorn att återhämta sig under åren 2024-2025 främst då produktionen av massa, papper och kartong växer. Virkesproduktionen hämmas fortfarande av den låga byggaktiviteten, men förväntas återhämta sig nästa år.
Efter att ha avverkat och drivit virke på Hasselholmens naturskyddsområde i Borgå har Peter Ekholm från Petäjävesi tillsammans med Ralf Sundvik från Pedersöre samt Miika Åfelts arbetshästar Pokas och Pläsi fortsatt i Staffas lite utanför stadens centrum.
Tidningen Skogsbruket har förnyats och det med besked. Daniela Andersson är verksamhetsledare för Föreningen för Skogskultur r.f. och samtidigt redaktionschef för tidningen Skogsbruket.
Nils Torvalds har jobbat tolv år i Europaparlamentet, men nu ställer han inte längre upp i vårens EU-val. Under den nu tilländalöpande mandatperioden har skogsförordningarna avlöst varandra alltefter att miljöpolitiken intensifierats. Torvalds berättar om skogspolitikens inre mekanik, hur unionen blev så grön samt vad som står på spel om EU-kommissionen vägrar åtgärda sin toppstyrda politik.
Det sägs ofta att trycket på skogen ökar. Förutom de ordagrant ökande påfrestningarna, som beror på klimatförändringen, bör vi också nämna påfrestningar som härstammar från samhällets växande förväntningar.
Torka och tryckande värmeböljor har blivit vanligare i alla delar av EU. Svåra skogsbränder återkommer regelbundet, särskilt under sommarsäsongen. EU vill för ändamålet skaffa tolv toppmoderna släckningsplan från Kanada.
Vilken kunskap och expertis om skogsbruk behövs i framtiden? Hur kan den finländska skogsexpertisen utnyttjas effektivt i utvecklingssamarbetet och internationellt? De här frågorna är arbetsrubriken för ett seminarium, som den finländska organisationen för utvecklingssamarbete inom jord- och skogsbruk FFD (Food and Forest Development) ordnat i början av den här månaden på MTK. Bakom FFD står SLC samt MTK, ProAgria och Pellervo Coop Center.
Tvåspråkiga Kustens skogscentral var i flera hänseenden ett skolboksexempel på hur det gick att ordna statliga förvaltningslösningar med både praktisk och språklig hänsyn. Finlands skogscentral av idag har helt andra, tyvärr sämre, verksamhetsförutsättningar och delvis också annan verksamhet. Man kan helt enkelt inte göra mera med mindre resurser, konstaterar Staffan Pehrman.
Kanske den långa vintern ändå fört någonting gott med sig. I skogen har den bjudit på lämpliga väderförhållanden för att göra avverkningar också på mera svårtillgängliga marker och platser. På åkrarna har tjälen gjort nytta för markstrukturen, i varje fall i vissa regioner, konstaterar Staffan Pehrman.
