Vad kan en enskild individ göra? Hur ska en primärproducent förbättra sin beredskap? Och vilken är kommunens roll i det hela? Det är några av de frågor som ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap vill lyfta fram, reda ut och informera om i sitt nya projekt ”Beredskap i Österbotten 2.0”, vars huvudsakliga målsättning är ökad kunskap om försörjningsberedskap och hur agera vid olika störningssituationer.
”Beredskap i Österbotten 2.0” genomförs som ett informationsförmedlingsprojekt och lyfter särskilt fram primärproduktionens betydelse för den lokala och nationella försörjningsberedskapen och hur det i osäkra tider är av yttersta vikt att säkerställa den eftersom den har stora effekter på alla samhälleliga plan.
Försörjningsberedskap innebär att man har en beredskap för kriser och störningar men också en kontinuitetskontroll så att den produktion, service och infrastruktur som är nödvändig för att kunna försörja befolkning, näringsliv och försvar ska kunna tryggas ifall allvarliga störningar och undantagsförhållanden uppstår.
Centrala teman i projektet blir således: självförsörjning och beredskap, nätverkande och samarbete samt framtidsförhållning och -färdigheter. Och ProAgria Lantbrukssällskapets tidigare projekt ”Beredskap i Österbotten!” bidrar med ett gott underlag för det nya projektet ”Beredskap i Österbotten 2.0”.
Beredskapsfrågorna tas på allvar
Växtodlingsrådgivare Nicklas Lawast berättar att aktiviteterna består av bland annat informationstillfällen vid fältdagar och årsmöten.
– Producenterna är i fokus och vi har diskuterat beredskapsfrågor med dem, säger Nicklas. Det här är något som tas på stort allvar och som de tänker allt mer på.
Nätverkande är viktigt och Harriet säger att de har gott samarbete med kommunerna, liksom med NTM-centralen och övriga aktörer. Många hör av sig och bokar dem för att komma och hålla informationstillfällen.
– När vi pratar beredskap måste diskussionen föras på en konkret nivå och vi har tagit fram material som hjälper folk att fundera över sin egen beredskap gällande exempelvis vatten- och elförsörjning samt cybersäkerhet på gårdsnivå, säger Harriet.
Nicklas tycker att nivån på beredskapen bland österbottniska bönder är okej, men utvecklingspotential finns.
Vattenförsörjningen är det största bekymret, i synnerhet för gårdar med djur, för kommunens vattenverk har inte skyldighet att leverera vatten åt djur vid en störningssituation, endast åt människor.
– Det är helt upp till producenterna att själva ansvara för vattenförsörjningen och när du behöver flera kubik per dag blir det väldigt dyrt att transportera, säger Nicklas.
– Bönderna borde ha ett reservsystem som alltid fungerar och det finns olika versioner man kan använda sig av, till exempel att gården har en vattentank som är i kontinuitetsanvändning och som fylls på under natten eller egna borrbrunnar, fortsätter han.
Det senare är en rätt så ekonomisk lösning som tillgodoser vattenbehovet, men det kräver ekonomiska uträkningar för att se huruvida det är lönsamt.
Gällande eltillförseln är bönderna bättre förberedda då det ingår i kraven för investeringsstöd att ha egen generator på gården.
Svenskt intresse
Madelene Häggblom konstaterar att arbetet med försörjningsberedskapen i Finland väcker stort intresse i Sverige. I juli tog ProAgria Lantbrukssällskapet emot besök från Svenska Hushållningssällskapet i två dagar och den här veckan kommer en delegation från Länsstyrelsen i Västerbotten på ett tredagarsbesök med skräddarsytt program.
I februari 2025 kommer en utbildningsdag med temat Beredskap att hållas på Yrkesakademin i Vasa och vecka 25 ska en Beredskapsvecka genomföras i pilotform.
Behovet av att diskutera, behandla och utveckla beredskapstemat på gårds-, kommun- och konsumentnivå sägs vara stort.
– Det här arbetet känns väldigt viktigt, säger Harriet Sundblom. Ett av tyngdpunktsområdena med projektet är att främja det naturliga samarbetet gällande beredskapen på gårdsnivå och lantbruksrådgivningen.
– Det är ögonöppnande både för oss och för producenterna, säger Nicklas Lawast.
Och Madelene Häggblom lyfter fram fördelarna med en två och ett halvt år lång finansiering.
– Nu kan vi jobba med det här under en längre period och kommer därmed att kunna utveckla vår beredskapsrådgivning.