Föreningarna Rädda Lumparn och Ålandsfåret samt Ålands Biodlarförening hör till de organisationer som för 2025 beviljats bidrag från Ålands penningautomatförenings överskott.
Rädda Lumparn som får 8.000 euro vill förbättra vattenkvaliteten i Lumparn och dess viksystem och öka engagemanget för lokalt vattenskyddsarbete samt stöda fiskevårdsinsatser och möjligheten till rekreation.
Andra vattenskyddsprojekt är att utveckla reningsdammen vid Storängsdiket i Jomala och fortsätta utredningar av träsket Träsk och sjösystemet Finbydiket i Sund.
Föreningen försöker också att få till stånd åtgärder kring Saltviksfjärden och Ödkarbyviken och fortsätter samarbetet med John Nurminens stiftelse för att sprida gips på åkermark som en vattenförbättrande åtgärd.
Hösten 2024 spreds 467 ton gips på totalt 116 hektar åländsk åkermark som en del av det delvis EU-finansierade Gyprok-projektet för att minska fosforläckaget till havet.
På finländska fastlandet är staten med och finansierar gipsbehandlingar, men på Åland bekostar John Nurminens Stiftelse gipsspridningen, som är helt gratis för markägarna.
Inseminering av drottningar
Ålands Biodlarförening får 8.500 euro för utbildning av framtida biodlare samt föreläsningar om bland annat bihälsa, biodling och bigenetik.
Biodlingen är ytterst viktig för de åländska fruktodlarna och tack vare Ålands status som fritt från bikvalstret varroa är åländska bin efterfrågade och exporteras till övriga Finland och andra nordiska länder.
Sedan EU år 2013 beviljade Åland status som varroafritt område har den åländska bipopulationen varit isolerad och för att säkerställa en fortsatt god kvalitet på bipopulationen är det viktigt att få fram nytt genetiskt material.
Eftersom nya bin och drottningar inte kan föras in till Åland måste detta skötas genom insemination, vilket förutsätter både utbildning och specialutrustning.
Databas för Ålandsfåret
Föreningen Ålandsfåret får 5.000 euro för sitt arbete med att bevara den erkända ursprungsrasen Ålandsfåret.
För rasens genetiska mångfald är det viktigt att föreningens behöriga databasansvariga upprätthåller den befintliga databasen över ålandsfåren.
Föreningen samarbetar med andra fårföreningar samt forskare och myndigheter, men till de största kostnaderna hör avgiften för avelsprogrammet samt utbildning för att förbättra medlemmarnas kunskap inom fåravel.