Efter den scenarioanalys som gjordes 2022 som underlag för klimatplanen för markanvändningssektorn har det skett stora förändringar i både skogssektorns verksamhetsmiljö och beräkningsmetoderna i växthusgasinventeringen. De här förändringarna har beaktats i den uppdaterade scenarioanalysen, uppger Naturresursinstitutet.
I nuläget – och i synnerhet om virkesuttaget ökar på det sätt som man nu antar – står det klart att om markanvändningssektorn ska ha ett betydande nettoupptag år 2035 så måste utsläppen minskas eller upptaget ökas betydligt mer än enligt den ursprungliga klimatplanen.
För att det ska vara möjligt att uppnå koldioxidneutralitet på nationell nivå, måste nettoupptaget inom markanvändningssektorn vara desto större ju sämre andra sektorer (energi, avfall, jordbruk, industriprocesser och produktanvändning) lyckas minska sina utsläpp. Detsamma gäller också omvänt, så att utsläppen från de övriga sektorerna måste minska desto mer, ju mindre nettoupptaget inom markanvändningssektorn är.
Den senaste scenarioanalysen över alla sektorer utarbetades före problemen med energitillgången och de kraftigt stigande priserna på energinyttigheter. För närvarande pågår ett projekt för framtagning av grundscenarier för energi- och klimatinsatser mot nollutsläpp inom alla sektorer. Den nya scenarioanalysen ska ge ett underlag för bedömningen av vilka ytterligare insatser som behövs inom de olika sektorerna för uppnående av koldioxidneutralitet.
Uppdaterat scenario
Genom att det uppdaterade scenariot tar hänsyn till ökande efterfrågan på inhemskt virke och en exaktare uppskattning av markutsläppen från dikade torvmarksskogar kommer nettoupptaget inom markanvändningssektorn 2035 att vara cirka 23 miljoner ton koldioxidekvivalenter mindre än i det ursprungliga scenariot. Det innebär att sektorn då är en utsläppskälla på 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Minskningen av nettoupptaget jämfört med det ursprungliga scenariot beror framför allt på antagandet att efterfrågan på inhemskt virke – och därmed också virkesuttaget – kommer att öka. Sammantaget med andra uppdateringar i ingångsdata för beräkningarna av skogsresurserna står ökningen av virkesuttaget för två tredjedelar av minskningen av nettoupptaget. Den sista tredjedelen förklaras genom att den nya metoden för beräkning av utsläppen från dikade torvmarksskogar ger större markutsläpp.
De insatser som fastställts i klimatplanen för markanvändningssektorn syftar till att inom sektorn minska utsläppen och öka upptaget med tre miljoner ton koldioxidekvivalenter före 2035. Detta mål uppnås även i det uppdaterade scenariot, och till och med överskrids med 1,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, förutsatt att insatserna genomförs i sin planerade omfattning.
Det bör noteras att av insatserna i klimatplanen har bland annat beskogning av impediment och våtmarksodling inte upptagits i det gällande regeringsprogrammet.
Ett av målen med den uppdaterade scenarioanalysen var att räkna fram variationsintervallet för nettoupptaget inom markanvändningssektorn beroende på förbrukningen av inhemskt stamvirke. Därför har det utarbetats ytterligare två scenarier i vilka den uppskattade förbrukningen av stamvirke senast från och med 2030 var 9-10 procent mindre än förbrukningen på 83-84 miljoner kubikmeter enligt grundscenariot.
Enligt tilläggsscenarierna skulle ett mindre virkesuttag ge markanvändningssektorn ett nettoupptag på 9-13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035.