Anne-Mari Tarkkio – för de flesta känd som sociala media-stjärnan Amskidabamski – driver släktgården i Satakunta, som hon köpte av sina föräldrar 2018 som 23-åring.
Huvudnäringen utgörs av höproduktion, men den egentliga inkomsten får Tarkkio i dag från sina inlägg på sociala medier – inlägg som väckt stort intresse långt utanför jordbrukarkretsar.
När jag besöker henne en mulen eftermiddag i april möts jag av en munter och spontan person, men samtidigt står det klart att uppträdandet framför kameran fyller en större funktion än enbart underhållning. Enligt Tarkkio är hennes målsättning att ge de breda lagren en inblick i jordbrukarlivet.
– Jag gillar humor och kan den vägen berätta för utomstående hur en bondes vardag ser ut, och sociala medier är det absolut bästa sättet att göra sin röst hörd i dagens samhälle.
Tog över som 23-åring
Det är middagstid när jag svänger in på gårdsplanen där Tarkkio bor. Adressen är hemlig eftersom oinbjudna fans skulle bli – och trots sekretessen redan blivit – ett gissel.
Jag knackar på. Steg i tamburen. Tarkkio flänger upp dörren med ett brett leende.
– Hej! Stig på, vi ska just ta lite kaffe och bulla.
Inne i stugan hälsar jag på farmor, som sitter i gungstolen med en kopp nybryggt. Hon erbjuder sig att retirera till kammaren, men Amski vill inte höra av det.
– Nonsens, vi sitter alla riktigt bra här tillsammans.
Väl bänkade förser vi oss.
– Det här är mitt hem, inleder Tarkkio. Huset vi nu befinner oss i är byggt på 1700-talet och bebos av farmor. Jag bor i huvudbyggnaden här intill. Den byggdes 1830 för en kvinna, och nu, 200 år senare, är det åter i en kvinnas ägo!
Tarkkio är i dag 31 år gammal, men tog över gården som endast 23-åring, då hennes pappa gick i pension.
Först kändes den nya rollen ovan. Korna hölls kvar bara det första året, sedan bytte Tarkkio inriktning.
– Jag eftersträvade en bättre timpenning och mindre mockande. Nu fokuserar jag på höproduktion och säljer till djuraffärer och hästägare. Så odlar jag spannmål och i fjol för första gången även foderärt.
Ja, och så gör hon videoinnehåll på sociala medier.
Humor som berättarteknik
– Min karriär på sociala medier började av en slump, förklarar Tarkkio.
Hon lutar sig tillbaka i stolen och fortsätter:
– Jag studerade till agrolog vid yrkeshögskolan, och examensarbetet kunde göras som en video. Eftersom jag är en person som tycker om att prata bestämde jag mig för att gå den vägen.
Sommaren 2017 arbetade hon sitt sista år som drängflicka och filmade då höbärgningen. På skolans begäran offentliggjordes den färdiga videon på Youtube.
– Jag tänkte att det här var ju roligt, men det dröjde till 2022 innan jag började göra regelbundna inlägg. Det året gjorde jag även mina första företagssamarbeten.
I dag gäller främst Instagram och Tiktok, där Tarkkio har över 150.000 respektive 130.000 följare. Samarbetena utgör i dag huvudinkomsten, men några långtgående planer på vilken riktning innehållsskapandet skall ta har hon inte – inte heller några tankar på att slipa sin personlighet till något mera formenligt.
– Då skulle all realism försvinna. I stället reagerar jag spontant på det som sker omkring mig. Sociala medier utgör ett väldigt snabbt medium; om man inte hinner reagera på något inom ett dygn är det redan föråldrat.
Det saknas måhända en utstuderad systematik i det ”kontrollerade kaos” som Tarkkio beskriver, men insikten om vad enkla skämt och uppträdanden de facto för med sig är tydlig.
– Om jag gör en humoristisk video om hur vete alltid hittar en väg att hamna under tröjan, så visar jag egentligen hur man lastar vete från torken till kärran, vilket gör det lättare för folk att närma sig jordbruket. Bara att se det här kan vara överraskande för många.
Sociala medier ger en röst
Enligt Tarkkio väcker jordbruket intresse på sociala medier just för att matproduktionen angår alla – och ibland är åsikterna intressanta.
– Nyligen stötte jag på en förutfattad idé om att vi bönder skulle vara enfaldiga juntar som bara gått någon brevkurs, trots att både jag och mina vänner är högt utbildade. Det var lite roligt, säger Tarkkio med en grimas.
Nu och då tar Tarkkio sig an mer jordbrukspolitiska frågor, just för att öppna upp dem ur den enskilda bondens perspektiv. Här ser hon att organisationer som MTK och SLC kan ha problem med att nå ut till allmänheten.
– De är organisationer och driver därför alltid någon sak, vilket är något helt annat än när en människa berättar om sin egen situation. Då lyssnar man på ett annat sätt. Det är inte heller alltid klart om de försöker nå bönder eller konsumenter, och de här grupperna måste man skapa olika innehåll för, förklarar Tarkkio i mera fundersam ton.
Hon är väl medveten om att många bönder känner sig varken hörda eller sedda, men påpekar samtidigt att detta är något som bondekåren själv kan påverka.
– Man kan aldrig få sin röst hörd om man inte gör sig hörd. Man måste tala, och sociala medier är i dag det bästa sättet att nå andra människor.
Hur skall man börja?
Det bästa sättet att lyckas på sociala medier är enligt Tarkkio att helt enkelt börja göra inlägg.
Hon påpekar att det är lätt att göra en video som får 100 visningar och fem gillanden, vilket enligt henne redan är en prestation som lätt förvrängs av den bombastiska statistiken på sociala medier.
– Om fem människor i matbutiken kom och klappade dig på axeln och sa att de håller med det du säger skulle det kännas helt galet. Så här har man nog redan en inverkan.
Ett bra sätt att börja är enligt Tarkkio att skicka Whatsapp-videor till sina vänner och, när de tröttnar på att agera mottagare, börja publicera sina inlägg i stället.
– En video kan vara väldigt enkel. Man skall inte börja planera storslagna helheter, utan bara snabbt tala om något inför kameran – exempelvis visa hur ett foderbord ser ut.
Det gäller också att komma över sin kameraskräck och acceptera de manér man kanske inte ens varit medveten om.
Tarkkio poängterar att sociala medier utgör en personlig uttrycksform och därmed också kommer nära inpå det privata.
– Visst är det lite som att visa vad man har i sitt kylskåp. I början var jag blyg, men mot slutet av den där första sommaren sjöng jag redan för kameran!
Låt de unga ta över
Tarkkio har trots sin unga ålder redan drivit en gård i åtta år. När jag frågar hur hon ser på den yngre generationens intresse för att ta över inom jordbruket tvekar hon inte.
– Jag är helt övertygad om att unga vill ta över, eftersom jordbruk är ett meningsfullt arbete, vilket i sig är bland det viktigaste som finns.
I bästa fall kan en medialt aktiv bonde påverka intresset för branschen.
– Jag kommer ihåg en man i min pappas ålder som jag pratade med i ett öltält på en mässa. Han berättade att hans döttrar börjat studera lantbruk efter att ha tittat på mina videor. Intresset finns.
Enligt Tarkkio är jordbruket en säker framtidsbransch, eftersom alla vill äta mat även i morgon – frågan är bara vilket slags jordbruk som kan upprätthållas.
Hon lyfter ändå fram två problem: dels att endast nära släktingar får generationsväxlingsförmåner, vilket försvårar kontinuiteten, dels en viss ovilja hos den äldre generationen att lämna över.
– Vi har vissa äldre bönder som sitter kvar på sin verksamhet och vägrar lämna över till en yngre generation som med nya grepp och livsglädje kunde föra gården vidare. Jordbruket har en framtid bara de unga får ta över.
Själv planerar Tarkkio inga expansioner av produktionen, utan snarare förbättringar. Hon kommer också att fortsätta med sociala medier så länge det känns bra.
Mycket har redan förändrats inom jordbruket, vilket Tarkkio som ung bonde själv kunnat iaktta. Hon lyser upp.
– Vi har nått en punkt i branschen där bilden av bonden har förändrats. Om någon förr hade ombetts rita en bonde skulle de ha ritat min pappa. I dag ritar de någon som ser ut som jag!