Oljeväxtodlingen är utmanande med tanke på skadegörare och många odlare vill inte odla oljeväxter om det inte finns tillgång till effektivt betat utsäde. Långdansen om undantagslov för neonikotinoider har bytts ut mot undantagslov för det alternativa preparatet Buteo Start, som Säkerhets- och kemikalieverket Tukes har beviljat undantagstillstånd för under växtsäsongen 2020.
– Neonikotinoiderna hade en hyfsat bra effekt och dem kunde man använda med undantagstillstånd ännu 2018. Som ersättande medel kom sedan Buteo, där det verksamma ämnet är flupyradifuron, men effekterna av Buteo har tyvärr inte varit så bra och räcker inte riktigt till i alla situationer för att bekämpa jordlopporna, säger marknadschef Arto Markkula på Syngenta.
Problemen med skadedjur i rybs- och rapsodlingen finns i hela Europa.
För våroljeväxterna är jordloppor det största problemet, eftersom de ger sig på små nya plantor, i värsta fall redan innan de kommer upp ordentligt. Jordlopporna bekämpas därför främst genom betning. I tillägg till betningen måste man också nuförtiden bespruta odlingen mellan en och två gånger med pyretroider.
– För det här ändamålet kan man använda till exempel växtskyddsmedlen Karate Zeon eller Decis Mega, säger Markkula.
Han konstaterar också att ifall man har rybs och raps bredvid varandra så är rybs känsligare för angrepp.
– Men finns det inte rybs så angriper de rapsen.
Rapsbaggens resistens mot pyretroider ökar
Följande skadeinsekt som kommer efter jordlopporna är rapsbaggar, som tyvärr förekommer i allt större utsträckning. De äter knoppar och blommor och bekämpas till en början bäst med någon typ av pyretroid, men tyvärr ökar rapsbaggens resistens mot pyretroider.
– Förutom Karate och Decis kan man använda växtskyddsmedlen Avaunt och Biscaya, säger Markkula.
Biscaya innehåller den verksamma beståndsdelen tiakloprid, som är en neonikotinoid som förbjöds i början av året av EU. Avaunts aktiva substans indoxakarb har också hamnat i blåsväder i EU:s omregistreringsprocess.
Odlingssäsongen 2020 blir den sista då dessa båda preparat kan användas. Pyretroiderna Fastac och Kestac är också på väg att utgå från marknaden.
– Innan blomningen kan man använda Mospilan, som också är en slags neonikotinoid och innehåller den verksamma substansen acetamiprid. Därtill kan man använda Mavrik, som är en pyretroid, men som är skonsam för bin, säger Markkula.
Det lönar sig enligt honom att använda olika typer av bekämpningsmedel mot rapsbaggarna på grund av ökad resistens.
– Utöver andra skadeinsekter har vi i Finland sedan ett par, tre år tillbaka haft problem med kålmalen som uppenbarar sig mitt i blomningen. I fjol hade vi rätt mycket kålmal som kom med de varma vindarna från Ryssland. Kålmalen är svår eller nästan omöjlig att bekämpa eftersom man inte får bespruta växterna under blomningen. I somras förorsakade kålmalen stora problem också i bland annat västra Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Där förekommer skadedjuret ganska ofta, men i fjol kom den så tidigt att man inte hann vidta motåtgärder i tid.
Ökande intresse för höstoljeväxter
Odlingsarealen för våroljeväxter har minskat. Enligt Markkula ser intresset ut att gå ner ytterligare, eftersom odlarna upplever att man hela tiden måste vara ute på åkrarna och bekämpa skadeinsekter.
– Och kommer sedan ännu kålmalen så är det nog ganska kört.
Förutom av skadeinsekter drabbas oljeväxtodlingarna också av ogräs, men ogräsbekämpning är inte längre ett tröskelproblem.
Intresset för höstoljeväxter är däremot stigande. Jordlopporna brukar inte ställa till med bekymmer i höstraps. På våren utvecklas höstoljeväxterna tidigt och rapsbaggarna hinner därför inte ställa till med lika stora problem för dem som för våroljeväxterna. Utmaningen är dock att höstoljeväxter skall sås tidigt, senast i mitten av augusti så att de hinner växa sig tillräckligt stora inför vintern och klarar övervintringen.
Det finns inte alltid möjlighet att så höstoljeväxter tillräckligt tidigt, till exempel om föregående gröda inte skördats i tid. En annan risk är om marken är utan snötäcke på vintern och det samtidigt blir mycket kallt. Då klarar höstoljeväxterna inte övervintringen.
I stället för att odla oljeväxter med alla de utmaningar det medför, byter enligt Markkula många odlare idag ut oljeväxterna mot baljväxter, det vill säga ärter och bondböna.