Slafastpriset 1 B Webben
Växtodlaren Jan-Anders Lindfors slog fast priset på foderkorn redan i juni i fjol genom tjänsten viljatori.fi. Genom att ingå odlingsavtal fick han ett betydligt högre pris per ton än om han skulle ha sålt det traditionellt på hösten.
Jordbruk Marknad Tema

Slog fast spannmålspriset på
viljatori.fi – och fick mer betalt

De flesta jordbrukare säljer skörden på hösten eller lagrar den och gör affär senare. Men det går också att slå fast priserna genom avtal innan skörden är bärgad. Det gjorde Jan-Anders Lindfors och fick ett betydligt högre pris.

– Jag är mycket glad över att jag provade på att skriva avtal och slå fast priset i ett tidigt skede. Med facit på hand var det rätt beslut, säger Jan-Anders Lindfors, spannmålsodlare i Övermark i Närpes.

Det var i juni i fjol som Lindfors för första gången valde att sälja spannmål långt innan det var dags för skörd. Han gick in på webbtjänsten viljatori.fi, som bland annat SLC har varit med om att lansera.

Tjänsten erbjuder olika försäljningsalternativ och Lindfors gick in för ett odlingsavtal där köparen av hans produkt blev A-foder. Priset slogs fast till 160 euro tonnet och avtalet gällde hundra ton foderkorn. 

– Det var inte alls svårt, men det gällde att läsa avtalet så att jag med säkerhet visste vad jag förband mig till. Sedan gick processen på bara några minuter, förklarar han.

Orsaken till att han beslöt att ingå ett odlingsavtal var att spannmålspriserna – som var höga 2018 – började sjunka i början av 2019. Då låg priserna i medeltal på kring 200 euro tonnet och i juni hade det kommit ner till cirka 165 euro tonnet.

– All information som jag hade tillgång till visade att risken för att priserna skulle fortsätta falla var stor. Och precis som jag förutspådde föll priserna ytterligare under sommaren och mot hösten.

Vann 25 euro per ton

På hösten låg priset på foderspannmål på cirka 140 euro tonnet. Genom att slå fast priset redan i juni vann Lindfors därmed cirka 25 euro per ton jämfört med om han skulle ha sålt skörden traditionellt på hösten.

– Klart jag är nöjd med det. Som växtodlare vill jag ha priser på 200 euro tonnet, men för mig var det här ett sätt att förbättra ekonomin. Som växtodlare gäller det att vara vaksam på många olika saker för att öka lönsamheten, som alla har problem med i dagsläget, konstaterar han.

I dag är spannmålspriserna fortfarande låga och det finns inget som i dagsläget tyder på att de ska stiga. Om inget drastiskt inträffar på spannmålsmarknaden ser Lindfors inte anledning att slå fast priset på förhand i år.

– Jag brukar följa med exempelvis Hankkijas webbsida och kolla dagspriserna på spannmål. Där ser man att priserna kommer att vara ungefär de samma fram till sommaren och hösten. På grund av att det i dag inte förväntas uppstå någon brist på spannmål i år och priserna är låga så lönar det sig inte att slå fast priser i dag och göra avtal på våren.

– Det är min personliga åsikt och jag tycker inte det är värt att ingå avtal om det verkligen inte finns en möjlighet att vinna på det, förklarar han.

Om spannmålspriserna däremot nu legat på omkring 200 euro tonnet skulle han tänka om.

– Då skulle jag slå fast priset redan i dag, men det finns så klart ingen som erbjuder det nu, säger han.

Fördelarna med att ingå avtal är flera. För det första blir det lättare att beräkna ekonomin i och med att priset är fastslaget. För det andra vet man att det finns avsättning på det som odlats.

– När jag hade skördat spannmålen ringde jag A-foder och därefter var skörden levererad. Det gick smärtfritt. Det är klart att många lagrar spannmålen om priserna är låga men alla har inte lagringsmöjligheter.

Slafastpriset 2 B Webben
Jan-Anders Lindfors odlar flera olika grödor för att sprida riskerna. Bondböna, som han visar här, är ett exempel på nya grödor. Odlar vi alla klassiska grödor så fylls marknaden med ett överskott, vilket är fallet nu, säger han.

Odlar många olika grödor

Som lantbruksföretagare i dag poängterar Lindfors vikten av att verkligen tänka på ekonomin – inte bara på att odla. För att sprida riskerna odlar han själv ett flertal olika grödor.

– Av tradition höll jag tidigare på med intensivodling av foderkorn och -havre. Men nu har jag också kummin och bondböna samt också vall, gröngödsling och viltåker. Dels är det bra för växtföljden att variera, men för mig handlar det också om att inte producera något som inte efterfrågas, säger han.

Och fortsätter:

– Odlar vi alla klassiska grödor fylls marknaden med ett överskott. Därför är jag också av åsikten att det är bra att samhället stöder odling av grödor som inte är direkta produkter. För på det viset hålls överproduktionen i styr. Lönsamheten kan även förbättras genom att odla grödor som inte kräver så stor insats.

Prissäkring i ett tidigt skede är också en metod att förbättra lönsamheten.

– Jag ser prissäkring antingen genom avtal eller futurer som en viktig del av företagandet. Jag rekommenderar det jag gjorde åt andra när läget är rätt.

Lindfors är kunnig på bokföring och handlar också med aktier. Just aktiehandeln har blivit ett ben att stå på som företagare.

– Jag får en hygglig inkomst från mitt jordbruk, men jag får ingenting tillbaka av pengarna som ligger fast i mark och skog. Min gård har 400 hektar och i reda pengar handlar det om miljontals euro, men det ser man inte på kontot.

– Eftersom det är lättare att få avkastning på placerat kapital med aktiehandel har jag valt att också satsa på det och i dag kompletterar det mitt företagande som jordbrukare, säger han.