SLC Nyland höll sitt styrelsemöte på onsdagen vid Avena Nordic Grains oljepresseri i Kantvik i Kyrkslätt. SLC Nylands styrelse, förstärkt med bland annat lokalavdelningsordförandena samt regionförbundets ledamöter i SLC:s fullmäktige, sammanträder tre gånger per år.
Anu Ora är direktör för affärsverksamheten vid Avena Nordic Grain och lyfter upp tre fokusområden för företaget.
– Bioenergi är viktigt för oss och det här förverkligar vi genom en ny anläggning.
Ett annat fokusområde är rybsingredienserna för livsmedelsproduktion.
– Vi frågar oss hur skulle vi kunna producera mer livsmedelsprodukter, säger hon.
Ett tredje fokusområde är den inhemska produktionen och här hoppas Avena Nordic Grain att de kan dra sitt strå till stacken. I fjol var 50 procent inhemskt av det oljeväxtfrö som anläggningen i Kantvik använde sig av.
Kemikaliefri process
Kari Kylä-Nikkilä är kvalitetschef vid Avena Nordic Grains anläggning. Oljepresseriet i Kantvik har en kapacitet på 130.000 ton oljeväxtfrö per år och man tar vara på 99,9 procent av fröet. Slutprodukterna är vegetabilisk olja och rybskross.
– Det här är en process som är helt fri från kemikalier. Processen är helt enkelt en pressning. Vi pressar fröet två gånger. Sedan ingår också bland annat tvättning och upphettning. Upphettningen sker för att eliminera risken för salmonellakontamination. Rybskrosset som blir kvar efter pressningen används som foderråvara, säger han.
Ungefär 10 procent av slutprodukterna är uttryckligen livsmedel för dagligvaruhandeln, det vill säga matolja på flaska.
Handelskriget påverkar
Christian Tallskog, trader som sysslar med internationell handel vid Avena Nordic Grain, sammanfattar marknadsläget. Oljeväxtmarknaden utgår alltid från sojamarknaden, det är den huvudsakliga referensen och utgångsläget.
Handelskriget mellan USA och Kina har påverkat oljeväxtmarknaden mer än spannmålsmarknaden. Därtill har också den afrikanska svinpesten (ASF) minskat på Kinas användning av soja, men ökat på importen av svinkött.
– Sojabönans världsmarknadspris sjönk med ungefär 20 procent på grund av handelskriget mellan USA och Kina. Exporten av sojabönor sjönk kraftigt, men upphörde inte helt. Kina importerar ändå fortfarande soja från USA, men inte lika mycket. Kineserna får en allt högre levnadsstandard och vill därför bland annat äta mer svinkött, säger han.
Skördarna i Argentina och Brasilien var bra och de behärskade oljeväxtmarknaden under våren och sommaren. USDA:s prognoser från den tidiga hösten visar dessutom på att sojabönornas så kallade slutlager är mindre vid slutet av den pågående skördesäsongen jämfört med läget i fjol.
– Det har inneburit att framför allt USA och Brasilien exporterat svinkött till Kina, säger Tallskog.
Enligt Tallskog påverkas oljeväxtmarknaden fram över av ett eventuellt handelsavtal mellan USA och Kina och en viss global optimism råder igen på den fronten. Samtidigt ökar efterfrågan på vegetabiliska oljor. Hur den globala skörden utfaller påverkar givetvis också, bland annat rapsskörden i Australien och sojaskörden i Sydamerika.
Utmanande odlingssäsong
Johan Andberg berättar att man erbjuder tre olika alternativ för prissättning av oljeväxter.
– Nukontrakt, terminskontrakt eller basis-kontrakt. Matif-priset är riktgivande, säger han.
Han konstaterar vidare att det varit en utmanande odlingssäsong som inneburit stora utmaningar med torra förhållanden, insekter som jordloppor, kålmalar och rapsbaggar.
Dessutom kom blomningen sent och mitt under den slog också nattfrosten till.
Utöver det här har man också haft utmaningar med för hög klorofyllhalt.
Varför odla?
Oljeväxtarealen i Finland ligger på 36.700 hektar i år. Trenden har varit sjunkande allt sedan toppåret 2010 då den nationella arealen låg på en bra bit över 100.000 hektar. Varför ska man då odla oljeväxter?
Fanni Heinonen, sakkunnig inom oljeväxter, diskuterar de viktigaste orsakerna för att överhuvudtaget odla oljeväxter tillsammans med mötesdeltagarna. Man kom fram till att växtföljden och förfruktsvärdet, lönsamheten, utjämning av arbetstopparna och ett mindre lagringsbehov jämfört med spannmål.
Heinonen fortsätter med att räkna upp faktorer som begränsar oljeväxtodlingen.
– Insekter, skördenivån och arbetsmängden är sådana saker, säger hon.
Behovet av inhemsk växtförädling för höstoljeväxter och dess försöksodling poängterades också. Höstrapsen har potential till att ge en tillräckligt hög avkastning för att lönsamheten i odling ska vara skälig.
En förutsättning för det här är ändå att markstrukturen är i skick. Satsningar för att bibehålla och förbättra oljeväxtodlingen måste göras och även industrins insats behövs här ansåg SLC Nylands styrelse unisont.
Högre hektarskördar enda sättet
Artur Hagner från Pernå säger att det inte räcker att enbart eftersträva en högre landsomfattande odlingsareal av oljeväxter. Det måste löna sig för bonden att odla varje enskild hektar och det betyder att skördenivån måste höjas. Med 1.500 kilos hektarskördar uppnår man ingen lönsamhet.
– Ett faktum är att den i miljöersättningssystemet tillåtna gödselnivån är alltför låg och det är den springande punkten här. Oljeväxterna måste ha tillgång till näring för att växa, säger han.
Christian Nyholm från Ingå frågar sig hur står till med förhållandet mellan inhemskt och importerat samt prisbildningen.
– Hälften är antagligen importvara. Är det också här som med allt annat, att den finländska bonden är med och finansierar importen? frågar sig Nyholm.
SLC Nylands Thomas Antas svarar på frågan.
– Det är förstås viktigt att få ut ett mervärde och det klart att industrin nog får tag på inhemsk råvara, genom att betala tillräckligt. Men för den här industrins slutkund har det inte lika stor betydelse att det är inhemskt som med till exempel råg, där marknaden är så gott som helt inhemsk.
Christian Nyholm påtalar också problemen med efterblomning under säsongen 2010.
– Det här borde vi definitivt hitta en lösning på. Sker det via växtförädlingen eller något visst preparat, säger han.
SLC Nylands styrelse förhöll sig också skeptiskt till att med produktionskopplade stöd sporra till produktion som inte är lönsam.
MTK:s oljeväxtsektion ett minne blott
Kim Forsman från Ingå konstaterar att det är synd att MTK:s oljeväxtsektion inte längre är aktiv på samma sätt som tidigare då den utgjorde en nationell och samlande kraft för odlingskunnandet.
Samtidigt väcker han också tanken på att uppköparen, Avena Nordic Grain, skulle stå för och leverera utsädet.
– På det här sättet skulle odlarrisken minska en del och ni skulle lättare få kontraktsodlare, säger han.
En bättre ”helpdesk” för odlarna att kontakta för rådgivning kom också på tal och delade åsikterna bland mötesdeltagarna. En del tyckte att det nuvarande med den allmänna lantbruksrådgivning som finns är bra, andra ansåg att det behövs mer koncentrerad och specifik oljeväxtrådgivning.
SLC Nylands styrelse diskuterade också tillsättandet av den fullmäktigeplats i SLC:s fullmäktige som blev ledig när Thomas Blomqvist lämnade fullmäktige under början av sommaren.
Avslutningsvis berättade SLC:s skogsombudsman Anders Portin om det pågående arbetet med den nyländska landskapsplanen, om revideringen av skogscertifieringarna PEFC och FSC samt om HCV-områdena.