Familjeföretaget Överängs Kvarn i Saltvik Ödkarby har specialiserat sig på hantverksmässigt producerat mjöl för den lokala marknaden. Men på FM i mathantverk i fjol fick företaget guldmedalj för sin kallpressade rapsolja och nu har sortimentet också utökats med bland annat fullkornspasta av enkornsvete och snacks på vetekli och grahammjöl av fullkorn.
Redan 1992 fick Sören Karlsson en gammal stenkvarn som han började rusta upp hos Ingmar ”Strandin” Jansson i grannbyn Laby.
Sedan dess har kvarnarna malt långsamt men framgångsrikt, eftersom den småskaliga framställningen av åländskt mjöl har utvecklats vid sidan om hans jobb som elektriker på kryssningsfartyget Viking Cinderella.
Ett tag hade Sören och frun Marica också ett hembageri i samband med kvarnen, men de senaste åren har kvarnen nästan enbart producerat mjöl för den åländska hemmamarknaden.
Till undantagen hör just den prisbelönta rapsoljan samt linolja för impregnering av virke!
Och efter fjolårets framgång med rapsoljan lanseras nu nya produkter samtidigt som sonen Filip, 24, tar en större roll i familjeföretaget.
”Provar allt som folk frågar efter”
Sören Karlsson konstaterar att Överängs aldrig satsat på marknadsföring utan i stället har ”provat ta fram sånt som folk har frågat efter”.
För många år sedan testades bland annat med korngryn, men den produkten slog aldrig igenom. Andra satsningar har däremot lyckats betydligt bättre och i dagsläget har Överängs sex mjölsorter och totalt 26 olika produkter.
– Fast just nu har vi slut på havregrynen eftersom skörden blev så dålig i fjol på grund av torkan.
Största delen av mjölet är ekologiskt. Mats Häggblom i Saltvik Germundö odlar och förmedlar ekologisk åländsk spannmål både till Överängs Kvarn och uppköpare utanför Åland.
Det handlar i stor utsträckning om gamla sorter som enkornsvete, spelt och emmer.
I år testar Stig-Erik Hagström i Jomala också odling av åländskt bovete.
Högre pris för åländskt
Nyligen konstaterades att Mats Häggblom genom åren levererat en miljon kilo ekologisk spannmål till kvarnen, där Filip Karlsson nu har huvudansvaret för produktionen.
Men att mala mjöl på Överängs tre valskvarnar och en modernare variant av stenkvarn för grövre mjölsorter utgör bara en mindre del av jobbet.
Filip förpackar mjölet och viker för hand ihop påsarna och klistrar etiketter innan han med firmabilen själv kör ut mjölet till åländska bagerier och butiker.
Det hantverksmässigt malda mjölet kan förstås inte prismässigt konkurrera med de stora kvarnjättarnas produkter, men efterfrågan finns ändå.
– Ålänningarna är väldigt bra på att köpa närproducerat. Och butikerna tar gärna emot våra lokala produkter. Skicka hit bara var kommentaren också nu när vi berättade om vår nya pasta.
Satsningen på pasta började efter ett tips från Ålands landsbygdsutvecklare Lena Brenner, som varit idéspruta både för kvarnen och andra åländska livsmedelsproducenter.
– Hon kom hem efter ett besök på fastlandet där hon ätit inhemsk pasta som hon tyckte var väldigt god. Ni kan också satsa på pasta, tyckte hon.
Sagt och gjort.
– Men när italienarna frågade vilken modell av deras pastamaskin jag ville ha visste jag ingenting. Det slutade med att vi för 5.600 euro köpte den näst minsta modellen som klarar 4 kg i timmen.
Gamla maskiner och mycket jobb i verkstan
Över huvud taget handlar mjöl- och kvarnbranschen om större och dyrare investeringar än man kanske tror.
En ny valskvarn kan exempelvis kosta närmare 200.000 euro. Därför består Överängs maskinpark av begagnade kvarnar från 1940- och 1950-talen.
– Jag har köpt på mig dem lite lite nu och då. Men det krävs många timmar i verkstan innan allt funkar.
Och en ny påsningsmaskin, som också viker ihop påsarna och klistrar etiketter kostar 95.000 euro.
– Till och med tillverkarens försäljare avrådde oss från att köpa den och sa att en sådan investering kan ni aldrig tjäna in!
Glutenproblem också för mjölnare
Det nu för tiden omdebatterade ämnet gluten kan också skapa huvudbry för en mjölnare. Den första tiden fungerade det bra, men för flera år sedan fick Överängs Kvarn ändå problem med vetemjölets kvalitet.
Då fick Sören Karlsson lära sig om glutenets betydelse för mjölets bakningsegenskaper av en mjölnare som han redan tidigare hade haft kontakt med i södra Sverige.
Det finmalda och mjuka vetets glutenvärde ska ligga omkring 30 för optimala bakningsegenskaper.
– Med tiden lär man sig känna det rätta värdet när man i händerna rullar små bollar av vetets gluten.
För att få optimal glutenhalt blandar Överängs Kvarn numera vete från tre-fyra odlare eftersom glutenvärdet kan variera väldigt mycket mellan olika spannmålspartier.
I fjol när den torra sommaren gjorde att skördarna på Åland blev mycket små hade vetet glutenhalter över 40, vilket blev problematiskt för Överängs Kvarn.
– Så nu hoppas vi på att det i år ska bli en dålig spannmålsskörd med låga glutenhalter, säger Sören Karlsson med ett pillemariskt leende.