Ekonlab2
Inom ramen för ÖSP:s projekt Ekonomilaboratoriet har det ordnats många olika aktiviteter: föreläsningar, producentcaféer och podcaster. Förhoppningen nu är att projektet får en förlängning över nästa år, säger projektledare Daniel Englund (till höger) och Stefan Saaristo, ordförande för projektets styrgrupp.
Jordbruk SLC

Över 80 har medverkat i
Ekonomilaboratoriets
producentcaféer

I mars 2020 inledde ÖSP projektet Ekonomilaboratoriet. Kärnan i projektet har varit ordnandet av producentcaféer som ger deltagarna möjlighet att träffas och diskutera sektorvis. I dagsläget finns tio sådana grupper som lockat totalt 82 deltagare.

– Inför projektet trodde jag kanske att vi kunde locka fler att delta i producentcaféerna, men till saken hör att pandemin nog påverkat förutsättningarna. Så med facit på hand är vi nöjda med antalet deltagare hittills, säger Daniel Englund, som leder ÖSP:s projekt Ekonomilaboratoriet.

Projektet som sker i samarbete mellan ÖSP, Österbottens Kött och NTM-centralen startade i mars 2020 och pågår till den 31 december 2021. Målet är att skapa förutsättningar till ett ekonomiskt nytänkande inom den svenskösterbottniska lantbruksbranschen genom implementering av redskap, metoder och innovationer vilka förbättrar de framtida konkurrensmöjligheterna för lantbruksföretagarna.

– Kunskapen har spridits genom att bygga upp lokala nätverk i form av smågruppsverksamhet som har fått just namnet producentcaféer som har ordnats både fysiskt och digitalt på distans. Jag tycker båda formerna har fungerat bra, konstaterar Englund.

Inom ramen för projektet har man också satsat på ett mentorprogram och enskild konsultation.

– Men av någon anledning, troligen dels på grund av pandemin, tog det aldrig fart utan intresset har varit väldigt svagt för den verksamheten, säger han.

Podcasten har nått många

På grund av restriktionerna har projektledaren fått tänka till. En idé som han vidareutvecklat är konceptet med podcasten ”Stenrik” som sedan hösten sänds varannan vecka på Podbean och Spotify.

– Vår podcast har fokus på ekonomi och företagsledning och har nått ut till många lyssnare genom den och för det är vi glada. På måndag sänds det sjätte avsnittet och då är det SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback som berättar mera ingående om producentorganisationernas roll, avslöjar Englund.

Under pandemin har många organisationer ordnat webbinarier och även det konceptet har Ekonomilaboratoriet satsat på. I våras ordnades tre föreläsningar som lockade mellan 30 och 80 deltagare.

– Den 17:e november startar vi en ny serie med webbinarier med fyra intressanta föreläsare. Först ut är Erik Baeksted som driver Råbelöf Godsförvaltning i Skåne. De har växtodling på 2.500 hektar och har också grisar och dikor.

– Målet med hans föreläsning är att berätta om hur de tänker kring ekonomistyrning och hur de planerar strategiskt för framtiden, berättar Englund.

Därefter är det Anna-Lena Holm från Vasa Andelsbank som föreläser om hur lantbruksföretag kreditvärderas och vilka detaljer de beaktar när de fattar beslut.

– Den tredje föreläsaren är inte fastslagen ännu och den fjärde handlar om hur industrin hanterar plötsliga prishöjningar på produktionsinsatser och den tror jag också lockar många eftersom det är aktuellt. Tanken är att de här fyra webbinarierna ska ordnas på onsdagar förutom den sista som ordnas på en tisdag.

Siktet inställt på framtiden

Stefan Saaristo fungerar som ordförande för projektets styrgrupp. Han tycker att projektet fyllt en viktig roll med tanke på att lönsamheten bland jordbrukarna är splittrad och att utmaningarna är många.

– Det är viktigt att de österbottniska lantbruksföretagarna förbättrar konkurrenskraften och har fokus på att utveckla verksamheten på sikt för framtiden. Omgivningen för en jordbrukare är turbulent och därför är det av stor vikt att fokusera på det strategiska tänkandet, vilket vi har försökt eftersträva i smågrupperna.

– Jordbrukare i dag är företagare och vi har försökt belysa vikten av att se över ekonomin, kalkylera och göra upp budgeter så att man är bättre förberedd för framtidens utmaningar. Det tycker jag vi har nått ut med genom projektet, säger Saaristo.

Han poängterar att ekonomin är en känslig sak för många jordbrukare.

– Inom projektet har syftet aldrig varit att peka med en pekpinne och tvinga någon till något. I stället har syftet varit att lära av varandra, diskutera och därigenom skapa en vilja till förändring. Ödmjukhet är viktigt när det gäller ekonomin.

Ekonomilaboratoriet har en budget på 250.000 euro. På grund av pandemin finns medel kvar och ÖSP har fattat beslut om en förlängning till juni 2022. Det som återstår är att NTM-centralen också godkänner en förlängning.

– Vi hoppas och tror på att en förlängning blir verklighet, säger Saaristo.

Något som Englund nu jobbar på och hoppas förverkliga framöver om projektet får en fortsättning är att skapa en plattform där producenter kan mata in gårdens nyckeltal och jämföra dem med Naturresursinstitutet Lukes siffror över gårdars lönsamhet.

– Tanken är att jordbrukarna genom det kan få en bild av sin egen ekonomi, vad som görs bra och vad som görs sämre. Ett nästa steg är att kunna sätta de ekonomiska nyckeltalen i förhållande till nyckeltal i produktionen eller till exempel energin som används. Plattformen fungerar inte ännu men är under uppbyggnad och vi hoppas den kan förverkligas, säger Englund.