I mars deltar ÖSP i viltrådets intressegruppshörande inför fastställande av älgförvaltningsplanen för de tre kommande. På ett möte förra veckan konstaterade förbundet och markägarrepresentanterna att älgtätheten i landskapets tre förvaltningsområden bör minska.
– Älgstammens storlek har varit aningen över målet för älgtätheten de senaste åren. Inrapporterade älgskador på planteringar ökade också betydligt under 2020 och därför är det nu viktigt att gaffeln för de kommande åren nu sänks en aning, säger Tomas Långgård, ordförande för ÖSP, som kallade markägarrepresentanterna i jaktvårdsföreningarnas styrelser inom Kust-Österbotten till ett virtuellt möte i slutet av förra veckan.
I Kust-Österbotten finns tre älgförvaltningsområden. Område 1 (RaPo1) – som omfattar Karleby-Kronoby – och område 3 (Malax-Kristinestad) har fastställt en älgtäthet på 3,5-4 älgar per tusen hektar. RaPo 2, Pedersöre-Vasa, har i sin tur en målsättning för älgtätheten på 3-3,5 älgar per tusen hektar.
– Eftersom älgstammens storlek har varit lite ovanför gaffeln i samtliga områden och skadorna ökat vill vi från ÖSP att målet per område sänks med 0,5 så att mittenområdet har ett mål på 2,5-3 älgar per tusen hektar och de två övriga har ett mål på 3-3,5 älgar per tusen hektar, berättar Långgård.
Och fortsätter:
– Från ÖSP ska vi också söka samsyn med den finskspråkiga sidan som också omfattar våra tre älgförvaltningsområden. Även där uppfattas älgstammen vara något för stor.
Kan påverka indirekt
Stefan Thölix, som deltog i förra veckans möte som sakkunnig, säger att markägarrepresentanterna indirekt kan påverka det regionala viltrådet. Markägarrepresentanterna kan påverka medlemmarna i viltrådet som också är med i styrelsen för jaktvårdsföreningarna.
– Genom att föra fram markägarnas åsikter till de som är medlemmar i viltrådet kan vi från vårt håll få gehör, förklarar Thölix.
Varje jaktvårdsförening har en representant i det regionala viltrådet.
– Så det är viktigt att markägarrepresentanterna verkligen för fram markägarnas syn till områdets representant i viltrådet innan viltrådet fattar det slutliga beslutet, säger Thölix.
På mötet konstaterade ÖSP:s ledning och markägarrepresentanter att fjolårets älgjakt var lyckad på Kust-Österbottens område. Licenserna utnyttjades på ett tillfredsställande sätt, menar Långgård.
– Jakten förlöpte i huvudsak bra med lokala variationer. I Vörå utnyttjades upp till 98 procent av licenserna och genomsnittet för hela området blev drygt 80 procent, vilket är tillfredsställande, säger Långgård.
Men beräkningar av älgstammen efter fjolårets jakt visar ändå att det inte finns skäl att slappna av.
– Det hör också till markägarrepresentanternas uppgift att se till att lokala förhandlingar mellan jaktvårdsföreningarnas styrelser och markägarintressen ordnas för att påverka licensinnehavarna så att tillräckligt med licenser sökes. Beräkningarna visar nämligen att älgstammen vintertid fortsättningsvis är stor ställvis, förklarar Thölix.
Varg och vildsvin diskuterades
Vargen diskuterades också på mötet. Stammen i Kust-Österbotten är stor och nya revir har brett ut sig närmare västkusten.
– Läget är bekymmersamt och vi kan inte acceptera varg i bebyggelse och bland jordbruk. På vissa områden orsakar vargen också bekymmer i älgjakten och jakt med hund är svår att bedriva. Det måste bli lättare att åtgärda problemvargar, konstaterar Långgård.
ÖSP och markägarrepresentanterna höjer också ett varnande finger för vildsvin.
– Sakta men säkert breder vildsvinen ut sig också på vårt område och det kan vi inte tillåta. Därför är det ytterst viktigt att jägarna eftersträvar att skjuta bort alla individer, säger han.
Upplever ni att jaktsidan lyssnar på era åsikter?
– Jo, jag tycker vi har en bra dialog med jaktsidan. Det är viktigt att vi från markägarsidan har ett bra samarbete med jägarna och försöker hitta mål som båda grupperingar är nöjda med. Förutsättningarna för en lyckad jakt är att vi alla drar åt samma håll, säger Långgård.