Ökat byggande i trä, långsiktiga lösningar och mera cirkulärekonomiskt tänkande i träbyggnadsindustrin. Det är målsättningar som tas på allvar i Norden. Satsningarna är ett viktigt led i kampen för att reducera koldioxidutsläppen och stävja temperaturförändringarna.
”Förberedelser för cirkulär ekonomi inom den nordiska träbyggnadsindustrin”. Så löd rubriken för ett engelskspråkigt webbinarium i Yrkeshögskolan Novias och Umeå universitets regi i mitten av mars.
Trä som byggnadsmaterial är ett biobaserat och förnybart alternativ som det satsas allt mera på i Norden – parallellt med en tilltagande samhällelig press för att uppfylla relevanta klimatmål.
– Det handlar om att hitta byggnadslösningar som håller på längre sikt och som dessutom är effektivt koldioxidbindande, sade Jessica Becker, projektkoordinator för det svenska träbyggprojektet Trästad.
Trästad-projektet strävar efter att bidra till ökat byggande i trä och skapa internationella nätverk på området. Man riktar sig bland annat till svenska kommuner och regioner och kan därtill erbjuda stöd och experthjälp till olika samhälleliga trähussatsningar.
– Idag utgår man vanligen från en hållbarhetstid på 50-100 år för nya byggnader. Projekten borde vara betydligt mera långsiktiga än så. Man ska minnas att det tidigare har uppförts trähus som idag är flera hundra år gamla.
– I Norden finns det långa och gamla traditioner inom träbyggande. Det finns också mycket know-how i bagaget även om det skulle gälla att hitta tillbaka till det här kunnandet, betonade Becker.
I cirkulärekonomiska sammanhang skulle det enligt Becker vara viktigt att öka graden av återanvändning inom träbyggandet och överlag vara kapabel att hantera resurser mera effektivt. Därtill borde man kunna minska på användningen av vissa materialtyper.
– Dessutom bör man inom branschen bli bättre på att tillvara och återanvända material i samband med rivningsarbeten, sade Becker.
Träbaserat kulturhus i nitton våningar
Det är först efter EU-inträdet 1995 som träbyggande i mera än två våningar åter har blivit tillåtet i Sverige.
Successivt har intresset för större trähusprojekt ökat märkbart runt om i landet med tiden. Olika slags flervåningshus och offentliga byggnader har sett dagens ljus.
Uppförandet av ett huvudsakligen träbaserat kulturhus i Skellefteå i nitton våningar är det största projektet på svensk mark för närvarande. Huset ska enligt planerna färdigställas under 2021 och blir därmed ett av de högsta trähusen i Europa.
– Under de senaste trettio åren har det funnits en rädsla bland annat för kvaliteten på tekniska strukturer i trähusbyggen. Inom olika svenska universitetet undersöker man hur konstruktionerna fungerar i det långa loppet, sade Jessica Becker.
Trähusmiljöer dämpar stress och ökar välmående
Pudasjärvi har på framgångsrikt vis profilerat sig som en huvudstad inom den finländska träbyggnadsvärlden. Hittills har den nordfinländska småstaden uppfört trähusbyggnader på en total areal som omfattar över 34.400 kvadratmeter.
I den stora mängd trähusprojekt som har förverkligats ingår diverse offentliga byggnader såsom daghem, åldringshem och lägenheter för personer med särskilda behov.
Enligt planerna ska ett nytt servicecenter i trä bli klart under 2021. Till byggnaden vars areal är 9.300 kvadratmeter koncentreras social- och hälsovårdsservice samt biblioteks- och ungdomsverksamhet.
– Träbyggandet tog fart efter en debatt om kvaliteten på inomhusmiljöer. Kommunen har på det här viset velat bana väg för en mera hållbar framtid, sade Janne Karhu, teknisk direktör på Pudasjärvi stad.
– När Finland skärper reglerna om byggnaders koldioxidutsläpp 2025 står vi väl förberedda. Och med tanke på de nationella ambitionerna om ett koldioxidneutralt Finland 2035 är satsningarna viktiga.
– Ett trähus har kapacitet att binda trettio ton koldioxid årligen, vilket motsvarar en privat bilists totala koldioxidutsläpp under en tio år lång period.
Innan coronakrisen bröt ut hade den starka fokuseringen på trähusbyggen lockat tusentals nyfikna besökare till Pudasjärvi.
Förutom att trähusmiljöer i allmänhet borgar för bättre luftkvalitet framhålls det också att trä som byggnadsmaterial har positiva effekter i socialt hänseende.
– Både psykologiskt och emotionellt finns det fördelar med att vistas i trähus. Undersökningar visar att miljöerna allmänt taget bidrar till att sänka stressnivåer och därmed öka välmåendet hos människor, sade Karhu.