Effektivare kolbindning i jordbruksmark profileras successivt som ett led i kampen mot klimatförändringarna. För jordbrukare som går in för att satsa på odlingsmetoder som ökar kolinlagringen kan fördelarna vara flera i fortsättningen.
Att bana väg för användbara och rekommendabla odlingsmetoder för ökad kolinlagring i jordbruksåkrar. Att utveckla sofistikerade mätnings-, verifierings- och analyssystem för att med möjligast stor precision hålla koll på utbytet av koldioxid mellan marken och atmosfären. Det är några viktiga huvudmål som presenterades och diskuterades på Carbon Action Svenskfinlands webbinarium ”Hur mäts kolinlagring i jordbruksmark” i mitten av februari.
Just nu forskas det grundligt och mångsidigt om möjligheterna att främja kolbindning i agrara åkermiljöer. Ambitionen är att publicera vetenskapliga rapporter och kunna förmedla mycket information senast inom några år.
– Baltic Sea Action Group har lanserat Carbon Action-pilotprojektet som finansierades av Sitra under åren 2017-2019. Det handlar om en plattform för uppbyggande av kontakter mellan jordbrukare, jordbruksrådgivare, forskare, företag och beslutsfattare, sade Åsa Stam, forskningskoordinator på Meteorologiska institutet.
– För närvarande pågår inte mindre än 19 olika anknutna inhemska projekt vilka finansieras från olika håll, tillade Stam.
Pilotgårdar med fältobservatorium
Carbon Action har slutit femåriga avtal med 100 pilotgårdar runt om i landet. Av dessa gårdar hör 20 enheter till ett så kallat fältobservatorium (Field observatory).
Det handlar om en mångsidig informationstjänst, med fakta om allt från koldioxidkoncentrationer och koldioxidflöden till bladarealer och skördepotentialer, som snart ska finnas tillgänglig även på svenska och finska. En medverkande gård i Svenskfinland är Qvidja i Pargas.
Enligt avtalen ställer pilotgårdarna tre hektar mark till den aktuella forskningens förfogande. För komparativa ändamål reserveras hälften av marken för odlingsmetoder för att uppnå ökad kolinlagring och hälften för odlande på konventionellt vis.
Förutom regelbundna mätningar av kolinlagringar tas därtill jordprov från såväl 15-20 centimeters som drygt en meters djup nere i marken. Matematiska modeller tillämpas också och med hjälp av satelliter kan man kartlägga åkrarnas vegetationstäcken och fotosynteskapaciteter.
De centrala frågorna i pilotgårdsprojektet är fyra till antalet. Hur mycket kol lagras i marken? Hur mycket kol lagras additivt? Hur länge hålls kolet i marken? Hur tillämpas resultaten i olika system?
– Insamlade resultat från mätningar och jordprov analyseras sedan enligt olika modeller, fortsatte Stam.
Jordbruken kan dra nytta av ökad kolinlagring
Kolinlagrande jordbruk kan dra nytta av sina satsningar på flera vis. Bättre kolbindning kan först och främst vara en kanal till skördeökningar och förbättrad odlingssäkerhet. Ersättningar för kolkrediter blir också aktuella för berörda producenters vidkommande.
– Huruvida det kommer att bli fråga om ersättningar per ton eller hektar återstår att avgöra. Eftersom ämnet är så viktigt och brännande är det emellertid en fråga som torde behandlas i den närmaste framtiden och inte först om tio år eller så, sade Åsa Stam.
– Ersättningssystem riktade till kolbindande jordbruk är på gång i flera länder. Det är något som redan är ett faktum i Australien, Kalifornien och Österrike, tillade Stam.
Vilka odlingsmetoder skulle kunna komma i fråga för producenter som strävar efter att höja graden av kolbindning i sina markfält?
– Fånggrödor har visat sig vara ett effektivt alternativ, inte minst med anledning av att växtsäsongen har förlängts i genomsnitt. Dessutom har växter med djupa rötter en större lagringskapacitet, sade Stam.
Samtidigt påpekades det också att kortvariga engagemang inte kan komma ifråga i det här sammanhanget. Forskarprofessor Jari Liski på Meteorologiska institut betonade att det bör röra sig om minst 10-15-åriga kontrakt för att kollagringsprojekten ska vara mera lönsamma.
– Meteorologiska institutet har i samarbete med Naturresursinstitutet (Luke) genomfört diverse odlingsförsök tidigare. Från dessa odlingar har organiskt material hämtats för analysering. I samband med analysarbetet erhåller vi även kolbindningsrelaterad information, berättade Liski.
– De ekonomiska aspekterna i projekt med kolinlagrande jordbruk kartläggs som bäst på brett vis i en kommande forskningsrapport. Där fokuseras det exempelvis på avtalstider och ersättningar, men också på vad som händer om kolet försvinner ur marken, tillade Liski.