Dsc06492
– Den här höstrapsen har klarat övervintringen bra, konstaterar Ålands Hushållningssällskaps växtodlingsrådgivare Joachim Regårdh. Om roten är så hård att det knäpper till när den bryts av lever plantan även om bladen ovan mark kan ha frusit. Ifall roten är mjuk så att man kan slå knut på den är plantan död.
Tema

Övervintringen ett
stort frågetecken på Åland

Höstsåddens övervintring är ett stort osäkerhetsmoment på Åland efter en vinter som bjudit på både kyla och värme och emellanåt även ett djupt snötäcke.

– Det ser inte lovande ut. Och ifall det eventuellt blir aktuellt att så om i vår kan det bli brist på utsäde åtminstone på vissa sorter, säger Nina Nyman-Johansson, som är verkställande direktör för Ab Lantbruk, som är överlägset störst på Åland inom handeln med spannmål och utsäde.

Växtodlingsrådgivaren Joachim Regårdh på Ålands Hushållningssällskap håller med om att den åländska vintern inte varit gynnsam för höstsäden, men tycker att det är för tidigt att säga hur övervintringen lyckats.

– Vad som helst kan ännu hända, kommenterar han.

Regårdh har i Ålands Landsbygdscentrums informationsskrift Landsbygdsnytts senaste nummer en text där han konstaterar att vintern har ”härjat hårt med de övervintrande grödorna”.

Han påpekar ändå att texten mera ska ses som allmän och aktuell information än som bevis för att övervintringen till någon större del skulle misslyckas.

– Men det är viktigt att hålla koll på läget för att kunna fatta rätt beslut längre fram i vår när det gäller att exempelvis boka utsäde eller gödning.

Viktigt kontrollera höstsådda grödor

Växtodlingsrådgivaren rekommenderar odlarna att kontrollera skiften med vall och höstsådda grödor så fort vattnet och snön har dragit sig undan.

Plantorna ska kontrolleras både ovanför och under markytan. En planta som ser ut att ha dött kan enligt Regårdh mycket väl ”spira av liv under ytan”.

– Se till att vete- och rågplantorna sitter fast och inte har frusit upp. Uppfrusna plantor kan lätt tryckas tillbaka med vält om det håller att köra på marken, tipsar han.

Regårdh förklarar också skillnaden mellan isdöden, kvävningsdöden, frystorkningsdöden och snödöden. Frystorkningsdöden innebär exempelvis att växterna avger vatten, men inte kan ta upp vatten när marken är frusen.

Så in spannmål

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har Joachim Regårdh i lokala medier också uppmanat de åländska jordbrukarna att odla så mycket som möjligt, trots att han bara ett par veckor tidigare på grund av de höga priserna på gödsel och andra insatsvaror skulle ha rekommenderat att hålla igen lite.

Bakgrunden är förstås att Ukraina är en världsledande producent av bland annat spannmål och oljeväxter. Eftersom man inte vet hur det blir med årets odlingssäsong i landet finns det en risk för att det i höst blir en världsomfattande brist på framför allt spannmål.

– Jag har faktiskt också fått lite respons från odlare som säger att de ändrar sina planer och tänker så in mera spannmål exempelvis genom att så in vallarna i spannmål i stället för att så vallen i renbestånd.

Ett par odlare som LF pratat med har ännu inte bestämt sig slutligt för hur de ska odla nästa säsong.

Lars-Johan Mattsson som har lök och chipspotatis som huvudgrödor på sina odlingsmarker i Saltvik och Sund är tills vidare inne på att odla spannmål enligt sin ursprungliga plan.

Det betyder knappt 40 hektar spannmål, 7 hektar potatis och 5 hektar lök. Dessutom har gården lite vall för sina kor eftersom Lars-Johan driver Mattas gårdsmejeri tillsammans med hustrun Jennifer Sundman.

– De senaste åren har jag också odlat en hel del oljerättika för markförbättring eftersom spannmålen varit så dåligt betald. Men i år känns det som att man borde odla sådant som går till livsmedelsproduktion i första hand så eventuellt kommer oljerättikan att minska lite till förmån för spannmålen.

”Bakvänt” med trädeskrav

Mattsson betecknar det som ”bakvänt” att de europeiska odlarna i det här kris- och krigsläget uppmanas att odla EFA-grödor och träda på en stor del av sina marker.

– Särskilt i Mellaneuropa har den här saken vållat diskussion. Här uppe i norr kan man kanske lätt via små skogsskiften hitta 5 procent av arealen att sätta i träda utan att det märks i matproduktionen. Men läget är ju ett helt annat om man odlar på 1.000 hektar och måste ha 50 hektar fina marker i träda samtidigt som det finns risk för matbrist också i Europa.

Inte heller Lasse Löfman i Finström har slutligt bestämt sig för hur han ska odla i år. Han har chipspotatis som huvudgröda, men byggde ut sin spannmålstork i fjol och köpte också gödsel redan före de stora prisstegringarna.

Tills vidare är han inne på att ”odla som normalt” vilket förutom 28 hektar potatis och 20 hektar höstvete betyder cirka 40 hektar vårvete, 6-7 hektar råg och 10-20 hektar korn. Dessutom har han en del vall för hästhö.

– Men om trädesreglerna ändras odlar jag nog mera mat. Jag har också börjat fundera på att odla oljeväxter eftersom priserna har stigit, säger Löfman.

Ab Lantbruks Nina Nyman-Johansson konstaterar att det förstås är upp till odlarna att bestämma hur de vill satsa i dessa tider med dyr gödsel och andra höga odlingskostnader.

– Men har man bra marker och ekonomiska muskler kan det löna sig att satsa på mera spannmål.