Proteingrodor 1 B Webben
A-Foder har ett stort behov av både spannmål och proteingrödor i år. Det säger Sören Stenroos, producentansvarig, som betonar vikten av att alla trots höga kostnader satsar på odlingen.
Tema

Fortsatt stor efterfråga på
proteingrödor i Österbotten

Intresset för proteingrödor är fortsättningsvis mycket stort i Österbotten. Förra året köpte A-foder in 14 miljoner kilo proteingrödor, huvudsakligen ärter. I år är målet 30 miljoner kilo och även behovet av foderspannmål är också mycket stort.

I jordbrukskretsar diskuteras mestadels de rekordhöga kostnaderna för tillfället. Men samtidigt har behovet av jordbruksprodukter inte minskat alls, utan nu om någonsin är det viktigt med höga skördar på precis allt.

– Vi vill verkligen betona vikten av att man satsar på odlingen nu. Det finns en risk att man tänker annorlunda på grund av de höga kostnaderna, men de facto är det nu mycket viktigt att man satsar på odlingen så att skördarna maximeras. I synnerhet med tanke på att fjolårets skörd blev mindre än normalt, säger Sören Stenroos, producentansvarig på A-Foder i Vasa.

Förutom foderspannmål har A-Foder, som ägs av Atria, ett fortsatt stort behov av proteingrödor. Just proteingrödor har varit i ropet i några år efter att man tog krafttag för att minska behovet av soja inom husdjursproduktionen.

– I fjol slog vi rekord med inköpta 14 miljoner kilo proteingrödor och i år är målet 30 miljoner kilo. Så intresset från vår sida för proteingrödor har egentligen bara ökat, säger Stenroos.

Garantipris ger trygghet

För att gynna odlingen erbjuder A-foder ett garantipris på 280 euro tonnet. Odlas sorten Astronaute får odlaren ett tillägg på 5 euro per ton.

– Garantipriset ger en trygghet åt odlaren och det blir lättare att kalkylera. Och om priset stiger får man betalt enligt vad priset är den dag som man säljer. Vi ser gärna att vi ingår odlingskontrakt på det vi köper in för på så sätt får vi bort vissa mellanhänder och det gynnar alla, förklarar han.

Proteingrödor som ärt och bondböna är viktiga för att de lagrar kväve i marken. Med tanke på de stigande gödselpriserna är det skäl att i högre grad gå in för odling av baljväxter.

– I flera år har vi påpekat ärternas kvävefixering och jag har själv gjort försök med havre efter att jag odlade ärter. Jag halverade kvävemängden på det skiftet och såg ingen skillnad på skiften där jag tillförde normal mängd kväve. Det är klart att det kan variera, men i allmänhet pratar man om 20–30 kilo kväve som lagras i marken efter odling av baljväxter, menar Stenroos.

Han poängterar vikten av att marken inte bearbetas efter tröskning av proteingrödor.

– Det är viktigt att vänta med bearbetningen och utföra det arbetet först innan sådden för att kvävet ska lagras i marken. Förutom att kväve lagras förbättras också markens struktur så spannmålsskördarna blir också högre efter att man odlat ärter.

– Så vi ser nog att allt fler börjar tänka på växtföljden och det krävs inte heller någon investering i nya maskiner för att odla proteingrödor, konstaterar han.

Proteingrodor 2 A Webben
Ärter som proteinfoder är eftertraktat i Österbotten där A-Foder hoppas på stort intresse för odling också i år. I fjol köpte man in 14 miljoner kilo proteingrödor och i år siktar man på 30 miljoner kilo. Garantipriset är nu 280 euro tonnet.

Ökad kunskap

Kunskapsnivån om odling av proteingrödor ökar hela tiden. Enligt Stenroos har vi lämnat startgroparna och lärt oss mycket på bara 3-4 år.

– Om vi backar tre år användes 25 kilo kväve per hektar och nu är vi nere på 0-10 kilo här i Österbotten. Vi vet också att utsädesmängderna inte ska vara för stora och vi har också blivit bättre på ogräsbekämpningen. Nu håller vi också på att lära oss mera om stråstärkning och om det är en fördel eller nackdel inom ärtodling, säger han.

Och fortsätter:

– Men det absolut viktigaste med ärtodling är ogräsbekämpningen. Den är mycket viktigt för att tröskningen ska underlättas.

En annan viktig sak att påminna om är att man ska odla ärter endast ett år på samma skifte. Därefter bör man vänta 5-7 år innan ärter odlas på samma skifte igen.

– Orsaken är risken för rotröta som riskerar komma in vid ensidig ärtodling. Får man in den sjukdomen blir den kvar i marken i tjugo år och till slut fås inga skördar. Så det är viktigt att byta skiften varje år, förklarar Stenroos.

Ärtodlingen dominerar

I Österbotten odlas huvudsakligen ärter. En del gör också försök med bondböna, men utmaningarna på de här breddgraderna är att den växer långsammare så att skörden blir sen.

– Vi ser nog en tillbakagång med bondböna, men om det kommer nya sorter som är mera lämpliga kan det ändras.

På ärtsidan dominerar sorten Astronaute på grund av höga skördar och högt proteininnehåll.

– Nya sorter är på gång men fortfarande är det Astronaute som är toppsorten och den som vi förespråkar ska odlas i Österbotten.

I fjol blev medelskörden av ärter i Finland något över 3.000 kilo per hektar. Men variationerna är stora och en god skörd ska enligt Stenroos ligga på 4.000-4.500 kilo per hektar.

– Personligen hade jag min bottennotering i fjol och landade på en medelskörd på litet över 3.000 kilo per hektar på grund av vissa misstag jag gjorde. Men normalt har jag haft ärtskördar på mellan 4.500 och 6.200 kilo per hektar.

Intresset på fältet ser ut att vara stort och många av de som odlade ärter första gången i fjol ser ut att vilja fortsätta.

– Jag har den uppfattningen att ärterna intresserar odlarna. Så signalerna därifrån är positiva så vi hoppas att våra inköpsmängder kommer att öka rejält i år, säger Stenroos.