Det är viktigt att markägare deltar aktivt i skogsskötseln och den skogspolitiska debatten framöver. Det var ett av huvudbudskapen då Skogsvårdsföreningen Österbotten ordnade ett pressinfo på sitt nya kontor i Vasa.
I den nationella skogsstrategin för 2035 är skogens tillväxt, förbättrad konkurrenskraft, mångsidigt hållbarhetstänkande och ökad kompetens i ledarskapet några centrala mål.
Det finns över 557.000 privata skogsägare i Finland för närvarande och medelåldern ligger kring 60-61 år. Cirka 45 procent av ägarkåren besitter skogsmark som är belägen utanför den egna hemkommunen.
De aktuella skogspolitiska ramverken, förordningarna, direktiven och planerna i fråga om restaurerings- och avskogningsprojekt är talrika och förekommer på allt från global till regional nivå.
– Nyckeln till skogsskötseln är själva markägaren. Det är viktigt att ägarna tar till sig information och deltar i den skogspolitiska debatten framöver, säger Mats Holmgård, skogsombudsman på SLC.
En mera progressiv skogsskötsel skulle gynnas framför allt av en tydligare betoning av markägarnas beslutanderätt och en rättvis kostnadsfördelning även i mångfaldsfrågor.
Ett mera aktivt och mångsidigt skogsbruk kunde åstadkommas genom satsningar på aktivt ägarskap, rådgivning, utbildning, Metka- och Metso-stöd och även nya skogsbaserade inkomstkällor, framhölls det på Skogsvårdsföreningen Österbottens pressinfo i slutet av februari.
– Det inhemska ägandet är en viktig bit. Höjningen av skogsavdraget är verkligen välkommen i sammanhanget, säger Jan Slotte, verksamhetsledare på Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Klimatsmart skogsbruk kräver ökat byggande i trä
En milstolpe inom virkeshandeln inträffade när Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig mot Ukraina, betonar Jan Slotte.
– Detta medförde att virkesimporten från Ryssland upphörde. Som en följde av detta steg efterfrågan på inhemskt virke kraftigt. För närvarande är efterfrågan på massaved god. Det har skett en förskjutning från björkved till barrmassaved.
– Samtidigt har elektrifieringen av fjärrvärmeproduktionen och ökad vindkraftskapacitet minskat efterfrågan på energived.
Ambitionen är att successivt orientera sig mot ett mera klimatsmart skogsbruk med god tillväxt och tillräcklig koldioxidbindning.
– Vi skulle också gärna se att byggandet i trä ökar i samhället. Det om något skulle vara klimatsmart, tillägger Slotte.
Skogsvårdsföreningen erbjuder lokalt förankrad verksamhet
Skogsvårdsföreningen Österbotten sysselsätter cirka 140 personer och den årliga omsättningen har på sistone uppgått till 21 miljoner euro.
Föreningen har idag 9.800 medlemmar mellan Sideby och Karleby. Den totala skogsarealen är 498.000 hektar. Under perioden 2009-2023 har virkesvolymerna i sin tur ökat från 69 till 74 miljoner kubikmeter.
Något statsstöd erhåller föreningen inte utan verksamheten finansieras och förvaltas av skogsägarna. Sedan 2015 är medlemskapet frivilligt och beroende på de besuttna skogsskiftenas storlek varierar årsavgiften mellan 52 och 190 euro.
Skogsvårdsföreningen leds av fullmäktige med 39 medlemmar och styrelsen med sju medlemmar. Ordförandeposterna innehas av Benny Tjäru respektive Kenneth Påhls.
Föreningen går bland annat in för att aktivera kvinnliga skogsägare via nätverket Skogsgläntan.
Brist på skogsbruksingenjörer
Grovjobbet i de österbottniska skogarna utförs av 68 entreprenörer med faktureringar på minst 10.000 euro.
– Den lokala förankringen och anlitandet av lokala entreprenörer är en viktig princip för skogsvårdsföreningen, säger Slotte.
– På senare tid har vi fått lägga ner mera arbete på att hitta resurser. Att exempelvis rekrytera skogsbruksingenjörer har blivit mera utmanande, säger Slotte i samma veva.
Den totala ekonomiska nytta som de österbottniska markägarna har av skogsbruket är betydande och uppgår till över 80 miljoner euro netto. Till skillnad från exempelvis östfinländska landskap som Norra Karelen och Kajanaland stannar pengarna till stor del i det egna landskapet.
I de sistnämnda fallen strömmar skogsinkomsterna däremot ofta till huvudstadsregionen.
I mitten av januari flyttade Skogsvårdsföreningen Österbotten in i splitternya kontorsfaciliteter på Korsholmsvägen 1, nära omfartsvägen och Stenhaga.