Pia Nilsson vill stärka kopplingen mellan teori och praktik i undervisningen och forskar själv om produktivitet och generationsväxling inom lantbruket. Hon har tillträtt som professor i lantbruksekonomi vid Helsingfors universitet.
Pia Nilsson tillträdde sin professur vid Helsingfors universitet redan i augusti. Hon har därmed tagit över en del av de uppgifter som tidigare sköttes av de numera pensionerade professorerna John Sumelius och Timo Sipiläinen. Samtidigt kommer den svenskspråkiga professuren att flyttas till vetenskapsområdet agroekologi med en annan innehavare.
Arbetet är redan i gång, och Nilsson ser fram emot att ytterligare bidra till att utveckla utbildningen i en mer verklighetsnära riktning, och även stötta det svenskspråkiga utbildningsarbetet.
– Jag undervisar i produktionsekonomi, och det skall bli roligt att vidareutveckla kurserna och få studenterna att arbeta allt mera kring konkreta problem och nutida utmaningar.
Svensk med finska rötter
Nilsson har tidigare varit verksam vid Sveriges Lantbruksuniversitet och jobbar även vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm.
– Jag sökte professuren i Vik eftersom Helsingfors universitet är högt rankat globalt och fakulteten erbjuder intressant forskning och engagerande utbildningsinitiativ. Min bakgrund spelade nog också en viss roll, säger hon.
Nilsson har en starkt koppling till Finland. Båda hennes föräldrar är finländare som flyttade till Sverige för ett halvsekel sedan.
– Vi följde finska traditioner hemma i allt från matvanor till bastubad, så någon större kulturchock var det inte att komma hit.
Konkret och holistisk undervisning
Ett centralt mål för Nilsson är att utveckla undervisningen så att den allt mer kopplas till de utmaningar som lantbruksföretagare möter i vardagen. Det handlar om att omvandla abstrakta teorier till verktyg som studerandena senare kan använda i arbetslivet.
– Det gäller att förstå hur teorierna kan tillämpas i praktiken, oavsett om man i framtiden blir lantbruksföretagare eller analytiker.
Hon vill även synliggöra bredden inom ämnet lantbruksekonomi, och den vägen locka fler unga till utbildningen och branschen. Särskilt viktigt är detta för studeranden utan lantbrukarbakgrund, inte minst för att lantbruksekonomin konkurrerar med utbildningsprogram inom miljö- och hållbarhetsfrågor.
– Utbildningen handlar ju inte enbart om jordbruk och primärproduktion, utan om företagande, beslutsfattande, livsmedelskedjan och hållbarhetsfrågor. Matproduktion, ekonomi och miljö är ämnen som ligger i tiden, och en holistisk approach är viktig.
Även teknologiutvecklingen påverkar utbildningen.
– AI är förstås den största nykomlingen. Frågan är hur och när man skall integrera AI i undervisningen, och hur man skall examinera på ett pedagogiskt och ansvarsfullt sätt.
Forskning om produktivitet och generationsväxlingar
Nilssons forskning är inriktad på generationsväxlingar och produktivitet i en föränderlig värld. Hon vill förstå hur både jordbruk och andra företag på landsbygden fungerar med fokus på konkurrenskraft och produktivitet.
– Vi lever i en osäker värld. Hur stärker vi konkurrenskraften och produktiviteten under sådana förhållanden? Hur anpassar vi produktionen till förändringar, samtidigt som vi beaktar social och miljömässig hållbarhet?
Produktivitet bland familjeföretag hänger nära samman med generationsväxlingar, som är hennes andra huvudsakliga intresseområde.
– Vad händer efter ett generationsskifte? Vi behöver mer kunskap om vilka faktorer som leder fram till ett skifte och vad som gör företag lönsamma efteråt.
Hon konstaterar att den åldersrelaterade utmaningen är likartad i Norden, där lantbruksföretagare åldras och behovet av generationsskiften ökar, även om de institutionella förutsättningarna varierar.
– I Sverige avskaffades arvs- och gåvoskatten redan 2004, vilket kan påverka hur generationsväxlingar planeras. Studier visar att avskaffandet haft en positiv effekt på generationsskiften i familjeföretag generellt. För jordbrukets del behövs dock mer forskning.
Nilsson är även intresserad av att bygga broar mellan forskningen i Finland och Sverige.
– Vi har trots allt tillgång till ganska liknande data, vilket också gör det lättare att göra komparativa analyser.
Full fokus på Vik
Enligt Nilsson finns det ett tydligt intresse för lantbruket både inom universitetet och på fältet, men hon understryker vikten att stötta både de som skall ta över släktgården, och sådana som är nya inom branschen. Samtidigt efterlyser hon mer forskning om mindre lantbruk.
– Vi behöver mera forskning om hur små gårdar klarar sig. Det finns indikationer på att större, mera specialiserade gårdar i vissa avseenden tenderar att vara mindre hållbara, medan mindre producenter ofta är mera diversifierade, men hur detta ser ut i praktiken och vad effekterna är ur olika hållbarhetsperspektiv behöver studeras vidare.
Det senaste halvåret har varit intensivt för Nilsson, som pendlat mellan Helsingfors universitet, IFN och SLU. Nu har hennes anställning vid SLU avslutats i och med att hennes sista doktorand disputerat.
– Det skall bli skönt att kunna fokusera helt och hållet på lantbruksekonomin här i Vik.