Det finns ett tydligt intresse för lantbruk bland unga. Samtidigt finns ett generationsgap och kontraster mellan ekonomi och miljö som kräver kompromisser och en vilja att bekanta sig med olika ämnesområden. Det säger Sofia van Gilse van der Pals och Björn Väyrynen, som studerar vid Helsingfors univeristet.
Sofia van Gilse van der Pals och Björn Väyrynen studerar lantbruksekonomi respektive skogsvetenskaper vid Helsingfors universitet i Vik. Båda är väldigt nöjda med studierna och uppfattar att intresset för lantbruket är stort bland unga. Samtidigt menar de att ett växande intresse bland studerande utan lantbrukarbakgrund, tillsammans med generationsskillnader och målkonflikter mellan ekonomi och miljö, kommer att leda till anpassningar inom branschen under de kommande åren
Två nöjda studeranden
Sofia van Gilse van der Pals har vuxit upp på en gård i Lojo där familjen har får, nötkreatur och hästar. Hon är nu tredje årets studerande i Vik med lantbruksekonomi som huvudämne. Både hennes uppväxt och det faktum att hennes föräldrar själva studerat i Vik påverkade valet av studieort.
– Jag håller på att skriva min kandidatexamen och studierna har varit superintressanta och mer än jag förväntat mig. Jag är nöjd med mitt val och trivs bra här.
Väyrynen kommer från Kyrkslätt, där familjen äger skog och driver ett häststall. Han är utbildad skogsbruksingenjör och inledde sina tvååriga magisterstudier i skogsvetenskaper i Vik i höstas.
– Min inriktning är ekologi med fokus på geoinformatik och fjärranalys. Det handlar mycket om visualisering och skogsdata och planering av skogsanvändning. Intresset kommer både från skogen hemma och från ett intresse för finländska råvaror. Det tekniska och matematiska passar mig bra, och jag är nöjd med mitt val.
De svenskspråkiga blir färre
van Gilse van der Pals är aktiv inom studielivet och har nyligen blivit vald till ordförande för den svenskspråkiga ämnesföreningen Agroforst. Hon beskriver gemenskapen som god, men noterar samtidigt att antalet svenskspråkiga studerande minskar.
– En orsak är säkert att det inom lantbruksvetenskaper är svårt att studera helt på svenska. I kandidatskedet är de flesta kurserna på finska, och i magisterstadiet blir det mera engelska.
Hon upplever också att marknadsföringen av utbildningen som tvåspråkig har tonats ner.
– Tenter och uppgifter kan man förstås göra på svenska, och ingen kräver att du måste kunna finska. Det viktiga är att man har vilja och motivation att lära sig.
Väyrynen berättar att han överraskades av hur lantbruksdominerad Agroforst är, då han själv var den enda skogsstuderanden.
– Jag har också funderat på varför inte fler svenskspråkiga från huvudstadsregionen söker sig hit när det finns finskspråkiga som kommer. De jag känner kommer från Ekenäs, Borgå och Österbotten.
Men lantbruksintresset är stort
Trots detta upplever van Gilse van der Pals att intresset för lantbruket bland unga snarare ökar än minskar. Hon hänvisar till antagningssiffrorna från i höstas som visar att antalet sökande var omkring 15–20 procent högre än året innan
– Vissa kom inte in alls, vilket säger något om intresset. Bland de som kom in ser man en tydlig ambition och vilja att verka för det finska lantbrukets väl. Jag skulle också säga att nästan hälften inte har en bakgrund inom lantbruk.
Hon ser också att intresset syns på sociala medier.
– På den finskspråkiga ämnesföreningen Sampsas Tiktok frågas det ofta om det går att studera lantbruk i Finland. Många unga kanske inte ens har tänkt på att det går att studera lantbruk på universitetsnivå.
Väyrynen ser också ett intresse på skogssidan, men påpekar att det är svårt att veta hur folk placerar sig efter studierna.
– Med en ekonomibaserad skogsexamen kan man arbeta också med annat än skog, och vissa kanske inte är villiga att flytta bort från huvudstadsregionen.
Anpassning mellan ekonomi och miljö
Bägge studerande lyfter fram generationsväxlingarna som en central fråga. För van Gilse van der Pals är det tydligt att många inom branschen närmar sig pensionsåldern.
– Jag ser det ändå om ett tillfälligt gap som i sinom tid fylls av nya förmågor. Jag upplever också att kommunikationen med den äldre generationen fungerar bra.
Väyrynen instämmer, men påtalar vikten av att höra olika åsikter, exempelvis gällande hur ekonomi- och miljöintressen skall balanseras.
– Klimat- och miljöfrågorna väger allt tyngre. Om allt fler unga med starkt klimattänk börjar studera skogsvetenskaper uppstår det en ny situation. Skogen är en viktig del av ekonomin, och vi måste förstå att minskade avverkningar påverkar välståndet.
Enligt Väyrynen blir skogsdebatten ofta icke-konstruktiv.
– Exempelvis vill klimatrörelsen bygga mera i trä, men det går inte om det inte huggs. Kompromisser går säkert att hittas, men att välja antingen klimat eller ekonomi går nog inte. Någon form av anpassning måste ske.
van Gilse van der Pals ser samma trend inom jordbruket.
– Vi har betydligt mer undervisning om klimatförändring och miljöbegränsningar än tidigare, vilket kan vara främmande för den äldre generationen. Samtidigt tror jag att både de som sätter ekonomin först och de som sätter miljön först har samma mål, nämligen att upprätthålla försörjningsberedskapen och uppnå en hållbar balans.
Hon lyfter även fram värdet av gemensamma kurser.
– Det är nyttigt att ha gemensamma kurser med studerande inom livsmedels- och miljöekonomi. Då får man en bredare helhetsbild.
Sök in och sikta högt
Både van Gilse van der Pals och Väyrynen uppmanar unga med intresse och starka åsikter att söka till studierna i Vik.
– Om man har en åsikt om lantbruket, oavsett vilken, så är den viktig här eftersom branschen behöver de som utmanar oss med lantbrukarbakgrund. Samtidigt kan exempelvis den som är skeptisk till djurproduktion lära sig hur produktionen faktisk fungerar, säger van Gilse van der Pals.
Väyrynen håller med.
– Många har idag en åsikt om skogen, och här finns ju en ypperlig chans att studera och påverka i praktiken. Samtidigt hoppas jag att framtida beslutsfattare skall kunna se skogen som en helhet, inklusive råvaruaspekten.
Själv siktar Väyrynen på en karriär som specialist inom skogssektorn.
– Jag fortsätter finslipa mina programmeringsfärdigheter och vill i framtiden arbeta vid företag som specialiserar sig på analys av skogsdata.
van Gilse van der Pals planerar på sikt att ta över hemgården, men vill först skaffa sig bred erfarenhet. Landsbrukspolitiken intresserar.
– Jag tror det är viktigt att jobba med olika uppgifter. När man sedan är redo att ta över gården har man med sig nya perspektiv och arbetssätt. Det är värdefullt.