Sedan 70-talet har nordisk produktion av snittblommor minskat drastiskt på grund av ökad import. Och under medeltiden var kvanneodling så vanlig att den omnämndes i norsk lagtext. Men kanske kan ett ökat intresse för nordiska kulturväxter bidra till att odling av sommaraster och kvanne ökar?
En av NordGens arbetsgrupper hoppas kunna bidra till en positiv utveckling. Merparten av de växter som bevaras i den nordiska frösamlingen av NordGen utgörs av arter som på olika sätt är viktiga för det nordiska lantbruket, och därmed för att producera maten på våra tallrikar.
Men i NordGens mandat ingår även att bevara vissa fröförökade prydnads- och medicinalväxter – växtkategorier som också utgör en viktig del av det nordiska kulturarvet.
Ökat intresse för nordiska snittblommor
NordGens arbetsgrupp för medicinal-, prydnads- och aromatiska växter utgörs av representanter från alla de nordiska länderna.
– Det finns ett ökat intresse i de nordiska länderna för att använda regionalt odlade snittblommor och då gärna kulturarvsmaterial. Detta bland annat för att minska importen, en handel som ofta bidrar till långa transporter och mycket bekämpningsmedel, säger Ulrika Carlson-Nilsson, NordGens växtexpert på balj-, medicinal- och prydnadsväxter och ansvarig för arbetsgruppen.
Hon fortsätter:
– Tanken är att vi ska titta närmare på de arter som finns i genbanken som kan lämpa sig för snittblomsproduktion. Historiskt fanns såväl växtförädling som produktion av olika snittblommor i de nordiska länderna.
Gruppen har därför valt att studera 20 olika sommaraster (Callistephus chinensis), lejongap (Antirrhinum majus) och tagetes (Tagetes patula). I urvalet finns bland annat flera sorter av sommaraster som tidigare fanns i växtförädlingsföretaget Svalöf Weibulls sortiment men även fröprover som ursprungligen donerats från privatpersoner.
Ett exempel i den sistnämnda kategorin är ”Skrubbs”, ett lejongap som hittades på en ödetomt under en rotvälta när marken bereddes åt en ny ICA Maxi-affär. På tomten fanns tidigare ett hus från 1800-talet som under många år beboddes av en trädgårdsintresserad dam.
I sommar ska snittblommorna testodlas på fyra olika platser i Sverige, Norge, Danmark och på Island.
– Vi ska bland annat studera plantornas höjd, bredd och blommornas färg och form. Men framför allt kommer vi att titta på egenskaper som är av betydelse för snittblommor, till exempel hur länge blommorna håller sig fina i rumstemperatur respektive kylrum, säger Anna Palmé, NordGens växtexpert på nordiska vilda kulturväxtsläktingar och representant i arbetsgruppen.
Kvanneodling i Arktis
Under mötet diskuterades även ett projekt om kvanne (Angelica archangelica) som ännu inte är finansierat. Det finns en lång tradition av att använda växten i de nordiska länderna, både inom matlagningen och som medicinalväxt.
Tillsammans med lök sägs kvanne vara en av de första växterna som odlades i Norden. Odling i så kallade kvannegårdar omnämns bland annat i norska Gulatingslagen som gällde till år 1274.
Även när det gäller kvanne finns ett ökat intresse för användning av nordiskt råmaterial snarare än importerad kvanne, exempelvis inom produktion av konfektyr och spritdrycker.
Tidigare i år lämnade arbetsgruppen in en ansökan till Nordens institut i Grönland om finansiering av ett större nordiskt kvanneprojekt med arktiskt fokus. Ett av projektets syften är att dokumentera gammal odlingskunskap från Sápmi, Grönland och Färöarna.
– Blir projektet beviljat kommer vi samla in vildväxande kvannefrö för bevaring i genbanken, men även genomföra fältförsök i Grönland och norska Tromsö. Projektet kommer också att skapa en plattform för att förmedla den kunskap som kommer fram i projektet och underlätta kontaktmöjligheter mellan odlare och producenter, säger Ulrika Carlson-Nilsson.