Odla 1
Markundersökning med spade. Terhi Mäkelä från ProAgria håller i spaden och Anna Antman från BSAG avvaktar.
Jordbruk

Bättre markstruktur
och mera kolinlagring

Ett hundratal jordbrukare och arrangörer samlades på Nygårds marker midsommarveckans tisdag i Lappträsk för att bekanta sig med hur man kan bedöma åkermarkens skick med hjälp av spadtest, satellitdata, väderstation och marksensorer.

Stämningen var påfallande engagerande och utbytet av erfarenheter från det praktiska jordbruket livligt.

Robin Nygård som var värd för träffen har odlat gården i tio år och har nu flera års erfarenhet av olika fånggrödor. Han gick med redan 2018 i Carbon Action-pilotprojektet och har fortsatt i HITTI-projektet som utvecklar metoder för öka kolinlagring i jorden. Gården är en Carbon Action -pilotgård.

– Projekten har lärt en hel del mera om fånggrödor, säger Nygård, som gärna delades med sig av erfarenheterna.

Odla 4
Det ser ut att bli det sämsta året på grund av torkan, säger Robin Nygård.

Markstruktur i praktiken

Träffen förverkligades med hjälp av fyra stationer med olika tema. Deltagarna gick i fyra samlade grupper till varje station där temat presenterades på svenska eller finska enligt gruppens språk.

Deltagarna fick på markstrukturstationen bedöma markstrukturen med hjäp av spade, pliktjärn eller penetrometer. Marken var påfallande torr, men redskapen gav klara besked om på vilket djup motståndet ökade och minskade.

Med hjälp av spaden bedömdes markens strukturklass. Nödvändigheten av plöjning, plöjdjupet och effekten av fånggrödor väckte livlig diskussion.

På stationen för olika fånggrödor diskuterades livligt de olika grödornas egenskaper och odlarnas erfarenheter. Det handlade naturligtvis mest om olika slag av ettåriga eller fleråriga klöver, rajgräs, olika fröblandningar och de krav som ställs för att stöd skall utbetalas som planerat.

Odla 2
Med hjälp av spaden bedömdes markens strukturklass. Marken var påfallande torr, men redskapen gav klara besked om på vilket djup motståndet ökade och minskade.

Data blir värt pengar

Satelliter och datainsamling är vardag i jordbruket, men kan ytterligare utvecklas då data från olika källor kombineras för att bättre kunna analysera olika skiftens egenskaper och ge grund för beslut i framtiden.

Data som i dag samlas gratis kan utnyttjas kommersiellt och då är det också viktigt att den som samlar in och delar med sig av data får en ekonomisk nytta av det i framtiden.

Kolinnehållet i marken är i framtiden en allt viktigare fråga och kolinnehållsdata är då viktigt.

Mätningsutrustningen som presenterades ger direkt data som kan utnyttjas för att förbättra skördarna och undvika onödigt arbete och kostnader. En mätningsstation för gårdsbruk kan mäta regn, olika vindhastigheter, vindriktning, luftfuktighet, temperatur och lufttryck med mera och ger exakt data för verksamheten exempelvis när det gäller besprutning eller behov av tilläggsgödsling. Uppgifter sänds var tionde sekund och kan överblickas enkelt på egen telefon.

Träffen avslutades med korvgrillning och diskussioner med olika utställare. Arrangörer var BSAG:s Carbon Action HITTI och Svenskfinland-projekt och Make-projektet vid ProAgria Etelä-Suomi i samarbete med NSL, SLC Nyland, MTK-Uusimaa, Tammerfors universitet, Datasense, Transfarm, Soilfood och Viltfrö Ab.

Odla 3
HITTI-odlaren Patrick Nyström demonstrerar hur fukthalten i marken utvecklats under året och hur den reagerat på regn på 20 cm djup.