De nya näringsrekommendationerna likställer klimatmålen med kostråden då det röda köttet skall ut och växtproteinet in. SLC:s ordförande Mats Nylund ser tankesättet som föråldrat och ensidigt.
Statens näringsdelegation och institutet för hälsa och välfärd THL publicerade nya nationella näringsrekommendationer förra onsdagen. Nytt för rekommendationerna är ett starkt fokus på miljö och klimat och ett därav förespråkat skifte från en djurproteinbaserad till en växtproteinbaserad diet.
För varje näringsämne i publikationen ges därmed inte bara redogörelser för innehåll, konsumtion och hälsoeffekter, utan även inverkan på miljö och klimat.
Hälsomässigt äter finländarna enligt rekommendationerna för mycket mättade fetter och salt och för lite fibrer. Intaget av rött kött bör minskas markant medan intaget av grönsaker, frukt, bär, ärtväxter, fisk, nötter, fullkorn och potatis bör utökas. Samtidigt skall detta gynna planeten.
Det röda köttet pekas ut
Det röda köttet uppfattas som den största boven eftersom det beskrivs som skadligt både för människan och miljön. Enligt näringsrekommendationerna bör konsumtionen därför uppgå till högst 350 gram tillrett ”rött och processerat kött” per vecka. Idag ligger konsumtionen på 760 gram för män och 390 gram för kvinnor.
Enligt rekommendationerna är processerat rött kött cancerframkallande medan rött kött ”troligtvis” är cancerframkallande. Bägge uppfattas vara kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar.
Trots att författarna poängterar det goda i den inhemska produktionen och betesgångens positiva inverkan på miljön skall konsumtionen ändå minskas ”väsentligt”.
Svinköttet beskrivs som mindre belastande för miljön om än den positiva inverkan på naturens mångfald som frambringas inom nötproduktionen uteblir. Fjäderfäkött beskrivs som godtagbart ur hälsosynpunkt, men som skadligt för klimatet.
Spannmålets miljöinverkan beskrivs som liten, och konsumtionen av fullkornsspannmål borde enligt rekommendationerna de facto stiga till 90 gram dagligen. Även potatisen beskrivs som hälsosam för kropp och miljö, medan en moderat konsumtion av ägg och mjölkprodukter ses som rimlig.
Ärtväxter uppfattas som både väldigt klimatvänliga och hälsosamma, och centrala i övergången till en växtproteinbaserad diet. I Finland är dock växtproteinproduktionen i nuläget för liten för att kunna tillfredsställa detta, vilket innebär att det som föreslås skulle leda till en ökad import.
Sikte på samhällelig förändring
Under publiceringstillfället förra veckan framförde forskarna och de närvarande intressenterna att implementeringen av de nya rekommendationerna inom alla sektorer i samhället är av yttersta vikt. Daghem, utbildningsanstalter, livsmedelstjänster, organisationer, företag, hälsovården och offentlig förvaltning omfattas av omdaningen.
På ett bredare plan diskuterades även behovet av en ”attitydförändring” och ett skifte där omfattande samarbetsnätverk spelar en avgörande roll. Även de representanter för livsmedelsindustrin och handeln som fanns på plats under tillfället lovade delta i nytänket.
Mika Salminen som är viceordförande för statens näringsdelegation nämnde lagstiftningen och beskattningspolitiken som möjliga verktyg lämpliga för att kunna inverka på livsmedelsmiljön. I egenskap av THL:s generaldirektör och för att förklara tankesättet bakom rekommendationerna framförde Salminen även att forskningsinstitutet numera anser att begreppet folkhälsa de facto handlar om planetär hälsa.
Nylund: Föråldrat tankesätt
SLC:s ordförande Mats Nylund konstaterade redan förra veckan att de nya rekommendationerna ignorerar jordbruket och försörjningsberedskapen och samtidigt i sitt klimatfokus medför ett tydligt paradigmskifte.
Nylund kommenterar vidare att innehållet i rekommendationerna representerar ett synsätt som inte längre är gångbart.
– Ingen talar längre om den planetära synen, åtminstone inte i Norden. Enligt den nuvarande synen beaktar vi i stället ekonomiska, social och ekologiska hållbarhetsperspektiv som en helhet.
Enligt Nylund ligger problematiken i att processen bakom de nya rekommendationerna kördes i gång före coronapandemin och Ukrainakriget då en planetär syn ännu dominerade. Enligt denna syn var och är nötkött skadligt för klimatet. Tankesättet har färdats vidare under processens gång utan att SLC har haft möjlighet att påverka.
– Vi har hänvisat till inhemsk forskningsdata och vår egen klimatvägkarta och biodiversitetsfärdplan, men statens näringsdelegation har mer eller mindre underkänt dem. Samtidigt drar man sig inte för att på basis av global data slå fast vad som gäller för Finlands del, vilket är ytterst problematiskt.