– Tyvärr har våra marker även i vallodling och ekologisk odling inte alltid optimal hälsa och vi bör hålla ögonen på dem så att de inte försämras, poängterade konsulten Patricia Wiklund vid slutpresentationen av det treåriga åländska projektet Smarta vatten för att trygga hållbar vattenförsörjning.
Inom projektet har man också tagit fram en handbok med praktiska tips för ett vattensmart och effektivare jordbruk. Med ”optimerad systemdesign” kan man enligt Wiklund uppnå 25-75 procents förbättring inom jordbrukssektorn.
Handboken om vattensmart jordbruk som också främjar biologisk mångfald finns på webben och ger förstås många tips också för jordbrukare på fastlandet.
Projektet betonar samarbete och hur man kan lära av varandra i omgivande regioner som alla har likartade problem. Studiebesök har gjorts till Sverige, Estland, England och speciellt till västnyländska Raseborg, där man i samarbete med jordbrukarna anlagt Finlands längsta tvåstegsdike och utvecklat ett ”vattenvänligt” jordbruk för att minska näringsbelastningen från området runt Raseborgs å till Barösunds havsområde och hela Finska viken.
– Samarbetet har varit fint och särskilt inspirerande att höra om det arbete som görs på Åland och i Sverige. Samtidigt ser vi att många av jordbrukets utmaningar är gemensamma över regiongsgänserna, kommenterar Raseborgsprojektets chef Sara Vaskio, som varit med i styrgruppen för det åländska vattenprojektet.
Pilotprojekt med speciallösningar
Smarta vattens projektledare Ann Nedergård, som jobbar med vattenskydds- och hållbarhetsfrågor inom samhällsägda bolaget Ålands vatten Ab, påpekar att det vattenvänliga jordbruket sparar pengar för jordbrukarna genom att minska näringsförlusterna så att det behövs mindre gödsel och andra tillsatser.
Dikning och dränering medför i sin tur bättre rotutveckling, markstruktur och näringsupptag.
I samarbete med ett annat projekt samt markägare och odlare har Ålands vatten byggt fyra våtmarker för att skydda råvattentäkterna Långsjön och Markusbölefjärden samt dessutom bildat vattendragsgrupper i Finström Svartsmara, Gottby och Hammarudda i Jomala samt Andtböle och Haga i Saltvik.
I samband med detta har det skapats flera gårdsspecifika lösningar för bland annat vassklippning som foder och hur husdjursproduktionen integreras i odlingen.
Utvalda demonstationsgårdar har visat hur innovationer och nya metoder tagits i bruk och på särskilda pilotgårdar har man bland annat testat jordhälsa, demogrödor och djupluckring.
Odling med extra fokus på näringseffektivitet
Bättre jordhälsa medför många fördelar och har enligt Smarta vattens projektkoordinator Patricia Wiklund blivit ett kunskapsområde där nya praktiska lösningar etableras i snabb takt.
Som en följd av klimatförändringen blir dränering och dikesvård extra viktiga och kräver smarta lösningar för att ”hålla lilla vattencykeln i skick”.
Då handlar det inte bara om skräddarsydd formell kompetens utan praktiska erfarenheter har också visat sig värdefulla.
Till det regenerativa jordbrukets principer hör att hålla marken täckt, maximera odlingsgrödornas diversitet, integrera produktionsdjur i odlingen och att ha ett levande rotsystem året runt.
Den odlingsmetoden förutsätter extra fokus på näringseffektivitet och biologi och att man går från ett insatsfokuserat till ett kunskapsfokuserat jordbruk samt strävar till självförsörjning och helhetsmässiga system.
Många livsviktiga okända näringsämnen
Handboken för Smarta vatten som enbart finns på nätet är grupperad i tio helheter som är relevanta för jordbrukaren samt tre praktiska guider.
– När handboken finns som webbsida kan vi hålla den levande och dynamisk och behändigt fylla på och komplettera med nytt material om det behövs, förklarar Patricia Wiklund.
Handboken hittas på webbadressen https://vattenskydd.ax/smarta-vatten-handbok/.
Handbokens tio helheter har rubrikerna bearbeta markpackning, coating av utsäde, mikrobiologi i marken, näring som växtskydd, näringseffektivitet, torka och vatten, odlingssystem & växtföljd, diversitet & mellangrödor, betesstrategier samt djurhälsa & näring.
Patricia Wiklund påpekar också att NPK, alltså kväve, fosfor och kalium, inte räcker långt när det finns ”mer än 16 livsviktiga näringsämnen en odlare kan jobba med”.
Svampnätverket har inte utnyttjats
Bland de AHA-upplevelser som kommit fram under projektet nämndes att man med hjälp av rätta insatser av exempelvis aminosyror och bladgödsel kan hjälpa växterna att spara energi.
En annan slutsats de kan dra från observationer och erfarenheter inom projektet är att vissa gårdar håller på att ”komma till vägs ände” för att de inte har tagit hand om markens biologi. De marker som besökts flera gånger har visat sig vara i sämre skick än man trott.
– Våra marker även i vallodling och ekologisk odling har inte alltid optimal hälsa så vi bör hålla ögonen på att de inte försämras, påpekar Wiklund och betonar att markens ”styvmoderligt behandlade svampnätverk” kan vara till stor hjälp i det sammanhanget.
En annan slutsats är att odlarna ”slänger mycket pengar i havet” på grund av ineffektiv användning av mineralgödsel och att ogräset faktiskt ger bra information om markens status.
– Men man blir väldigt glad om man kan räkna mer än 50 daggmaskar i ett spadtag, tycker konsulten.
Jordbrukarna behöver långsiktiga stödformer
Andra lärdomar som projektet gett är att man måste använda rätt sorts vatten, att man ska jobba med växtfamiljer samt att det finns ”enorma bankkonton i jorden” för den som rätt kan läsa sina markers näringsinnehåll.
Vattnet ska ha rätt pH och inte vara för hårt eller innehålla kemikalier, karbonater och biokarbonater.
– Därför är vatten renat med omvänd osmos eller regnvatten idealt, konstaterar Patricia Wiklund.
Genom att tillämpa 3-5 NYCKELtekniker inom befintliga jordbruksparadigm kan man enligt henne få 5-15 procents förbättring i form av jämnare skörd, mindre insatser och lägre kostnader.
Och om man samordnar flera ekosystemfunktioner inom jordbruket och går till optimerad systemdesign uppnår man 25-75 procents förbättring.
Ytterligare förbättringar förutsätter enligt Wiklund ”samhällsresiliens respektive en kulturell förändring” där jordbruket ”blir ett verktyg för att utveckla relationen mellan människa och mark och manifestera platsbaserad potential”.
En konkret slutsats som projektledarna drar är att jordbruket i stället för kortsiktiga bidrag behöver långsiktig utveckling som stöder jordbrukare under de 3-7 år långa övergångsperioder som krävs för en verklig omvandling.
Specialodlingarna stora utmaningar
Till projektledaren Ann Nedergårds erfarenheter under projektet hör att det var svårt att få en bra dialog med markägare om jordhälsa samt att dikesunderhåll och dränering är utmanande frågor som förutsätter kompetens och stora investeringar.
Rådgivningen har en central roll, men Åland är ”utmanande litet” och har stora arealer med specialodling.
Här handlar det både om klimatsmart potatis- och lökodling samt jordhälsa och biodiversitet.
– Det mesta man gör tar mer tid än planerat och det blir sällan som man tänkt sig, men ofta bra ändå, tycker Nedergård som en allmän slutkommentar.