Forskaren Joshua Finch:
Kompost och biostimulantia kan inte ersätta men nog reducera behovet mineralgödsel

Joshua Finch är forskare vid Yrkeshögskolan Novia där han forskar inom agroforestry och gröna ekosystem. Enligt Finch står det klart att biologiska gödsel och stimulanter som kompostextrakt kan föras in i det konventionella jordbruket, men han understryker att det inte får ske på lönsamhetens eller skörderesultatets bekostnad.

– Om man som odlare är intresserad av att implementera kompostextrakt i näringstillförseln eller testa andra biologiska stimulanter finns det ett logiskt ställe att börja, nämligen genom att behandla mellangrödornas utsäde. Speciellt om man vill minimera risker.

Det säger Joshua Finch från institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia. Finch intresserar sig specifikt för hur kompost och andra biologiska stimulanter och organisk gödsel kan implementeras i jordbruket på ett lönsamt sätt.

– Beroende på ekonomiska möjligheter kan odlaren också applicera bladgödsel i kombination med kompostextrakt, och följa med hur behandlade och obehandlade skiften utvecklar sig. Genom att göra detta får man också ut en nytta eftersom mellangrödorna förbättrar näringsomständigheterna för de följande grödorna.

Mineralgödseln kan inte ersättas…

Finch poängterar att man i de flesta fall inte kan ersätta mineralgödseln med kompostextrakt eller biologiska stimulanter, men att mycket beror på jordhälsan och vad grödorna de facto behöver.

– Oftast får stimulanterna bäst effekt när de kombineras med mineralgödsel. Växterna behöver i stort sett alla mineraler de kan få, och oftast är något i obalans eller i behov av förbättring. Mycket hänger på väder och vind, men också här kan man inverka med de näringstillskott som tillförs.

Kombinationsmodellen är bra eftersom tillväxten då förbättras på mer än ett sätt. Finch menar att man lätt kan täcka grundbehoven med det som man vet att fungerar, och sedan tillföra biologiska stimulanter som en form av stressminskning för växten.

– Om jag exempelvis tillför bor tillsammans med ett kompostextrakt så är jag ganska säker på att växtens sockerproduktion samt troligtvis också kalciumupptag förbättras bara från boret i sig. I kombination med extraktet får jag en god tillväxt.

…men nog kompletteras och reduceras

David Johnson, som står bakom kompostkonceptet Johnson-Su har använt sig av två kilo kompostextrakt per hektar. Detta har sedan applicerats som en form av bladgödsling, vilket möjliggjort en minskning av mängden mineralgödsel. Främst har Johnson försökt ersätta kvävet.

– Trots Johnsons framgångar tror jag ändå inte att kompost kan ersätta näringsinsatser, utan här skulle jag i så fall titta på andra biologiska ämnen som hydrolyserat protein. Komposten skulle jag använda mera som en biologisk stimulant än som biologisk gödsel.

Finch lyfter fram fiskprotein som ett alternativt eftersom den tillför inte bara protein utan också fosfor och kalcium och andra näringsämnen. Mycket handlar dock om vad grödorna på en specifik åker behöver, och vad odlaren har tillgång till.

– Än så länge vill jag vara lite försiktig med att säga att kompostextrakt ensamt kan göra under. Drar vi ner på kvävet så måste det ersättas av en lika god biologisk kvävekälla.

Finch följer dock noggrant med den forskning som görs på området, och pekar på intressanta nya försök i Frankrike där mineralgödslingen minskades med upp till 25 procent och ersattes med en algbaserad biologisk stimulant utan att skörderesultaten försvagades.

– Jag skulle säga att det går att minska mineralgödseln med 10-30 procent, men det här kan man göra gradvis. Om man går inför att minska sin mineralgödselbudget med 20 procent så lönar det sig ändå inte att ta ut det som vinst, utan investera i grödan exempelvis genom att göra växt- och jordanalyser och justera näringstillförseln vid behov.

Lönsamma gårdar det viktigaste

Enligt Finch är nya biologiska preparat på kommande, men han påpekar samtidigt att det är bra att tills vidare förhålla sig till dem med en viss skepsis.

– Det är inte bara att reducera mängden mineralgödsel och applicera alger och hoppas på det bästa. Annars hade ju alla gjort det. Det här kräver intresse, tid och pengar. Och helst också ett grannskap eller en gemenskap där olika erfarenheter kan jämföras.

Samtidigt påpekar Finch att de stora gödselaktörerna knappast är intresserade av att sprida idéer om att egengjorda preparat kunde ersätta en del av den kommersiella gödseln. Inom det moderna industriella jordbruket har det blivit kutym att köpa in allting utifrån – många kan uppfattade det som ovetenskapligt att koka ihop kompost på den egna gården.

Finch understryker slutligen att tanken med biologiska stimlanter och gödsel inte är att skala av odlarens vinstmarginaler, utan att få ut det mesta av det man har.

– Jag uppskattar förstås miljönyttorna, men det viktigaste är att kunna upprätthålla ett jordbruk som är inkomstbringande och gårdar som kan blomstra. Biologiska gödsel och stimulanter kan utan vidare få en viktig roll här.