Akerrojning
Enligt förslaget till avskogningsförordning ska nötkött som producerats på en åker som röjts 2021 eller senare inte vara marknadsdugligt. FOTO: Anna Kujala
Jordbruk EU

Ny avskogningsförordning
och GJP-riktlinje kan begränsa
åkerröjning i Finland

Det finländska jordbruket berörs i synnerhet av de föreslagna bestämmelserna i Europeiska kommissionens avskogningsförordning om nötkreatur och produkter som tillverkats av nötkreatur. Enligt förslaget ska nötkött som producerats på en åker som röjts 2021 eller senare inte vara marknadsdugligt, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet.

Den 17 november 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till rättsakt med syftet att hindra att vissa produkter som produceras utanför EU och som orsakar avskogning kommer in på EU:s marknad samt att utveckla produkternas produktionskedjor. Enligt förslaget ska bestämmelserna gälla även EU:s inre marknad. Målet är att minska växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald till följd av avskogning.

Kommissionens förslag gäller uttryckligen avskogning som beror på åkerröjning, eftersom 80-90 procent av avskogningen på global nivå beror på utvidgad jordbruksproduktion. De nya bestämmelserna gäller de sex produktgrupperna soja, palmolja, kaffe, kakao, nötkreatur och trä samt produkter som innehåller eller har tillverkats av dem. För att skydda världens skogar kan man enligt kommissionen i framtiden ta med även andra produkter i förteckningen.

Behandling i rådets arbetsgrupp har inletts under det franska EU-ordförandeskapet. Statsrådets EU-ministerutskott fastslog statsrådets ståndpunkt om förslaget vid sitt möte i början av månaden. Efter statsrådets sammanträde går ärendet vidare till riksdagen för behandling.

Kan ha oförutsägbara konsekvenser

I Finland minskas behovet av åkerröjning bland annat genom förbättring av åkrarnas fastighetsstruktur till exempel genom ägoregleringar och genom utveckling av statens markförvärv i samband med ägoregleringar samt genom ökad återvinning av näringsämnen. I Finland röjs cirka 2.000-4.000 hektar ny åkermark per år.

Statsrådets anser att tidsgränsen i fråga om åkerröjningen bör sättas tidigast till slutet av 2021, eftersom det var då som förslaget offentliggjordes och det är först från den tidpunkten som aktörerna har kunnat vara medvetna om bestämmelserna och försöka iaktta dem. Retroaktiva bestämmelser bör inte utfärdas.

Kommissionens förslag kan ha oförutsägbara konsekvenser när det gäller röjning av ny åker och de ekonomiska risker som röjningen innebär.

– Att slutföra ett sådant här lagstiftningsprojekt i EU tar i allmänhet ungefär ett och ett halvt år. I stället för att röja ny åkermark bör man även i Finland försöka utnyttja befintlig åkermark bättre, till exempel genom att utveckla arrenderingen av åkermark och ägoregleringen, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. 

– Regeringen har också satsat på ökad beskogning, men det är bra att notera att beskogning enligt kommissionens förslag inte kan användas för att kompensera åkerröjning. På ett nationellt plan är beskogning dock ett viktigt sätt att minska utsläppen från markanvändningen, påminner minister Leppä.

Också GJP-planen kan påverka odling av vall

Finlands GJP-plan för 2023-2027 överlämnades till Europeiska kommissionen för behandling i december 2021. I planen ingår i det villkorliga systemet ett krav på att mark som efter 2022 genom röjning eller på annat sätt har omvandlats till jordbruksmark från annan användning ska vara permanent bevuxen med vall.

Avsikten är att detta krav ska gälla även mark som använts för torvutvinning och omvandlas till åker.

Kravet på permanent vallodling väntas minska jordbrukarnas intresse för att röja eller på annat sätt odla upp ny jordbruksmark. När skog röjs för att bli åker uppstår stora utsläpp av växthusgaser, eftersom trädbeståndets funktion som kolförråd och kolsänka samtidigt går förlorad.

För de kommande åren planeras inga ändringar i kriterierna för hurdana åkrar som berättigar till ersättningar. Det betyder att det för nyröjd åkermark inte heller i fortsättningen betalas någon kompensationsersättning, miljöersättning eller ersättning för ekologisk produktion eller några nationella stöd.

Det planeras dock viss flexibilitet i fråga om både kravet på vallodling och berättigandet till ersättning, till exempel vid justering av åkrars form i syfte att förbättra åkrarnas odlingsbarhet och energieffektivitet.

I samband med beredningen av EU-förordningarna för den kommande GJP-perioden föreslog Finland att direkta stöd inte ska beviljas för åkermark som röjts efter 2022, men enligt kommissionen är det inte möjligt att förena de direkta stöden med sådana begränsningar.

GJP-planen behandlas för närvarande av kommissionen, och det är möjligt att det krävs ändringar i den. Kommissionen väntas godkänna den senast i början av hösten 2022. Avsikten är att det nationellt ska föreskrivas närmare om kraven genom författningar som träder i kraft i början av 2023.