Jordbruk
Far5 jun25 ct
Josefin Norrback trivs med arbetet som fårproducent. Det hon gillar bäst är arbetet med djuren. Får är härliga djur och arbetet är mycket mångsidigt, men lönsamheten borde bli bättre, säger hon.
Jordbruk

Norrback hoppas få fler nya kolleger inom fårproduktionen i Finland

SLC - Christoffer Thomasfolk

TEXT: Christoffer Thomasfolk

christoffer.thomasfolk@slc.fi

FOTO: Christoffer Thomasfolk

Fårproduktionen i Finland har minskat mycket på bara några år. Orsakerna till det är flera. Josefin Norrback, fårproducent i Närpes, hoppas att den negativa trenden kan brytas. En fördel är att det är relativt lätt att börja med får, säger hon.

Antalet jordbrukare fortsätter att minska, vilket i synnerhet gäller de med husdjur inom mjölk- och köttsektorn. Men en annan sektor som litet i skymundan har drabbats av ett stort bortfall i både producenter och antalet djur är fårproduktionen.

– På bara fem år har fårproduktionen minskat med hela trettio procent. Självförsörjningsgraden har minskat från 60 procent 2019 till 45 procent 2024. Det här är en mycket tråkig trend för hela branschen påverkas negativt att kollegerna blir färre, säger Josefin Norrback, som är fårproducent i Pjelax i Närpes.

Under samma period har antalet tackor minskat med cirka 10.000 – från 69.000 till 59.000. Produktionen i Finland är förhållandevis liten, men just på grund av det märks det tydligt när minskningen är snabb.

– Vi har flera småskaliga slakterier i Finland, däribland Tajma i Pedersöre. Det är positivt för oss producenter att det finns flera slakterier att välja mellan, men när förmedlingen minskar finns risken att de blir färre i framtiden, konstaterar hon.

En annan typ av förädling inom fårproduktionen stängde nyligen sina dörrar.

– Landets enda skinnberederi, som bereder fårskinn, stängde nyss. En orsak till att verksamheten lades ner var att det fick för få skinn att bereda, vilket är en följd av ett minskat utbud på grund av att näringen krymper, säger Norrback.

Avelsarbetet påverkas

Att en redan liten bransch blir mindre påverkar också många andra saker.

– Ett annat exempel där förutsättningarna försämras är avelsarbetet. För få gårdar i Finland arbetar med avel och seminering blir ovanligare för att det inte finns tillräckligt många som har intresse för det, säger hon.

Och fortsätter:

– Servicen kring näringen försämras och det är klart att vår politiska röst och påverkningsmöjligheter också minskar när vi blir färre.

Vad är orsakerna till den negativa trenden? Enligt Norrback finns flera förklaringar, varav lönsamheten är en.

– Medelpriset på fårkött i Europa är cirka 9 euro, men i Finland minst 3 euro mindre, det vill säga cirka 6 euro kilot. Det är klart att lönsamheten är dålig med sådana priser, säger hon.

Hur kan priset vara på en sådan nivå med tanke på att självförsörjningsgraden är under 50 procent? En orsak är att man i Finland saknar en kultur med konsumtion av fårkött.

– Till påsken råder det stor efterfrågan på fårkött, men så är det inte under resten av året. Den låga konsumtionen är en utmaning och gällande marknadsföringen finns det mycket att göra. Men ser man på priset på nötkött i Finland ligger också det lägre än i andra länder – trots att konsumtionen är på en hög nivå. Och då har vi också högre produktionskostnader än i andra europeiska länder, konstaterar Norrback.

Men det är inte enbart lönsamhetsaspekten som är den största orsaken till att fårproducenterna snabbt blir färre i Finland. Något som gjort situationen osäker för många är rovdjur som varg, menar hon.

– Många av oss får hela tiden vara rädda för vargattacker och det är mentalt tungt och många orkar inte fortsätta på grund av den oron.

Far10 jun25 ct
På bara fem år har fårproduktionen minskat med 30 procent i Finland. En oroväckande trend som beror på flera olika orsaker.

Hoppas på ändringar i miljöersättningen

Andra faktorer som inverkar är de stigande registreringskostnaderna i fårregistret som irriterar många många och att många som pensioneras inte har någon som tar över. Men en stor sak som påverkat branschen mycket negativt är ändringar i vilka beten och vårdbiotoper som uppfyller stödvillkoren i miljöavtalet.

– Det har lett till att många som tidigare fick ersättning för vårdbiotoper inte längre får det. Efter att villkoren ändrades för några år sedan har närmare 9.000 hektar vårdbiotoper fallit bort. Det har varit ett hårt slag för de gårdar som specialiserat sig på den typen av bete, säger Norrback.

Hennes gård drabbades inte så värst hårt.

– Det beror på vilken typ av bete man har och vi drabbades inte av så stora nedskärningar i stödet, men många förlorade tiotusentals euro efter den här ändringen. Men vad jag har förstått tittar nu riksdagens miljöutskott närmare detta, och vi ska hoppas på förbättringar i framtiden.

Men trots att det finns mycket som kunde förbättras, har Norrback framtidstro och ett hopp om att nya producenter hittar till näringen. Det krävs nämligen inte lika mycket att börja jobba med får som med andra husdjur.

– Det är relativt lätt att börja med några få djur och därefter se om man vill öka på. Många börjar med sommarfår och inser senare att det är en produktion som kan kombineras med annat jobb. Som exempel jobbar jag också som ekogranskare, berättar hon.

Det finns på landsbygden många äldre ladugårdar och svinhus som i dag stor tomma. Att göra om dem till utrymmen för fårproduktion kräver inga stora investeringar.

– Med relativt små investeringar kan man göra om en gammal ladugård till en hall för får. Men om ladugården renoveras är det viktigt med lösningar som inte gör arbetet för tungt. Det lönar sig att satsa på rätt hanteringsränna och en bra våg. Arbetsmiljön är viktig, säger hon.

Far8 jun25 ct
Josefin Norrback trivs med arbetet som fårproducent. Det hon gillar bäst är arbetet med djuren. Får är härliga djur och arbetet är mycket mångsidigt, men lönsamheten borde bli bättre, säger hon.

Professionell produktion

Norrback, som driver gården Malmback gård tillsammans med brodern Dennis, har i dagsläget 140 tackor. Medelstorleken på fårgårdar har legat på kring 70 tackor.

– Man kan specialisera sig på olika sätt, till exempel direktförsäljning av kött och ullprodukter och bete på vårdbiotoper. Det viktiga som jag ser det är att man eftersträvar att ha en professionell produktion.

Med det menar hon att om man börjar producera så gör jobbet ordentligt.

– Lammen ska vägas regelbundet och det är viktigt att följa med tillväxten. De ska också klippas och betet ska skötas genom att röjas och djuren flyttas till andra betesområden. Arbetet kräver sitt och det får man inte glömma.

Norrback är medlem i ÖSP:s fårutskott och med i styrelsen för Finlands fårandelslag. Behöver någon som funderar på att bli fårproducent information kan man ta kontakt.

– Man kan ta kontakt med vi som är aktiva inom Finlands fårandelslag och få stöd och hjälp. Även ProAgria har fårrådgivare som kan hjälpa med att starta upp en ny produktion eller förstora en befintlig.

Hur många tackor behövs för att få stöd för produktionen?

– Det krävs minst fyra djurenheter, det vill säga 20 tackor för att få djurstöden. Här gäller det att ta reda på information om vad som gäller och även den biten kan rådgivningen hjälpa till med.

Vad är det bästa med att vara fårproducent?

– Arbetet med djuren. Får är härliga djur och arbetet är mycket mångsidigt.