De norska jordbrukarna är arga och besvikna. Förhandlingarna om årets jordbruksavtal har strandat. Hundratals norska bönder rattade sina traktorer till Oslo för att protestera mot regeringen. Skillnaden mellan statens anbud och böndernas krav är enormt.
Till skillnad från EU-länderna saknar Norge anknytning till den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Jordbrukshandeln med EU regleras av separata avtal, men själva jordbrukspolitiken sköts via en årlig jordbruksuppgörelse mellan staten och producenterna.
Det norska jordbruksavtalet fastställer priserna på spannmål och andra jordbruksprodukter i relation till kostnader som påverkar böndernas intäkter. Avtalet omfattar också annan jordbruksrelaterad verksamhet, såsom turism.
Staten och bondeorganisationerna har legat långt från varandra i årets jordbruksuppgörelse. Förhandlingarna har varit ovanligt sega. Missnöjet med jordbrukspolitiken har framkallat ett regelrätt bondeuppror.
Statens bud var rena hånet
Gapet mellan jordbrukets krav och statens anbud var stort. Producenterna krävde 2.114 miljoner norska kronor (210 miljoner euro) samt investeringspaket för nötboskap, värt 450 miljoner kronor (45 miljoner euro).
Regeringen svarade med ett bud på 962 miljoner kronor (95,5 miljoner euro). Med ett sådant bud kommer man ingen vart, fastställde Norges Bondelag och Norsk Bonde- og Småbrukarlag, som förhandlar om avtalet för producenternas räkning.
Hos de norska jordbrukarna uppfattades statens bud som rena hånet. Bönderna jobbar nästan dygnet runt, också på veckosluten. Är detta tacken för produktionen av ren och hälsosam inhemsk mat, frågade sig bönderna.
Den svaga lönsamheten inom jordbruket är en fara för matförsörjningen. Statens anbud visar att regeringen helt saknar en uppfattning om jordbrukets villkor, löd kommentarerna från Norsk Bondelag.
Det dröjde inte länge innan arga och besvikna bönder från norr och söder äntrade sina traktorer för att åka till Oslo. Traktorer kom körande ända från Nordnorge. Det så kallade Bondeopprøret, bondeupproret, hade startat.
Målet var Oslo och det norska parlamentet Stortinget. De protesterande bönderna är angelägna om att särskilja mellan jordbruksuppgörelsen och bondeupproret. Uppgörelsen är en institution medan upproret har uppstått bland gräsrötterna.
Bondeupproret startades ursprungligen av fem bönder som ville ge uttryck för den bristande inkomstutvecklingen inom den norska jordbruket. De hävdar att böndernas intäkter beräknas på felaktiga grunder.
Under våren har rörelsen spridit sig kraftigt. Hittills har enligt uppgift 60.000 personer skrivit på appellen. Det tyder på ett brett gensvar utanför de egentliga bondeorganisationerna. Upproret betraktas som ett uttryck för missnöjet i glesbygderna.
Experter ser nytt politikskifte
Trots alla protester har regeringen inte visat intresse att ingå nya kompromisser. Denna vecka behandlas jordbruksavtalet i Stortingets näringskommitté. Regeringspartierna kan slå fast avtalet med stöd av Framstegspartiet.
Den nyvalda ordföranden för Norges Bondelag, Bjørn Gimming, beklagar att årets jordbruksavtal inte erbjuder bönderna erforderliga intäkter för att trygga förutsättningarna för ett jordbruk i hela landet.
Forskaren Harald Borgenlund vid högskolan i Østfold betraktar bondeupproret som ett tecken på förändringar i den norska förhandlingsmodellen om jordbruksinkomsten. De årliga förhandlingarna om priser och bättre villkor för jordbruket har sällan lett till resultat.
Bondeupproret antyder ett grundläggande politikskifte inom Norges jordbruk. Aktörerna tenderar att välja lobbyism framom förhandlingar. Det är en ny strategi som föredrar direkta påtryckningar i stället för traditionella förhandlingar.