Det planteras gran i tilltagande omfattning, men samtidigt orsakar klimatförändringen en allt större risk för ökning av angrepp av granbarkborre speciellt i granskogar. Naturresursinstitutet inleder ett utredningsarbete i riksomfattande beredskapssyfte mot omfattande skador av granbarkborre.
I utredningens första fas samlas information in om skogsskador orsakade av granbarkborre i Centraleuropa: om vilka åtgärder som vidtagits mot angreppen och efter skadorna, skadornas verkan på virkesmarknaden, avverkningen av träd och logistiken samt erfarenhet av lämpliga och olämpliga metoder från olika EU-länder, såsom Sverige, Tyskland och Tjeckien.
Skadorna av granbarkborre i Centraleuropa har de senaste åren gått överstyr, vilket vindskadorna under 2010-talet och de varma somrarna och torkan ytterligare bidragit till. I de värsta fallen har skadorna av granbarkborre omvandlat skogarna från koldioxidsänkor till koldioxidkällor.
Omfattande skador
Under de svåraste åren har man i Italien och Tjeckien på grund av skador av granbarkborre och stormar avverkat träd till en större mängd än det genomsnittliga årliga virkesuttaget. I Tjeckien uppgick den rekordhöga avverkningen av skadade träd till 20 miljoner kubikmeter 2018.
Även i södra Sverige har granbarkborren ökat rekordartat. Enligt Skogsstyrelsen, som uppskattar skadorna av granbarkborre, uppgick skadorna i södra Sverige 2018 till 2,5 miljoner kubikmeter. Skadorna för 2020 uppskattas uppgå till över 7 miljoner kubikmeter.
I Finland har träddöd som granbarkborre orsakat än så länge förekommit lokalt, i stor utsträckning som förekomster på grund av vindskador som inte bärgats. Angreppen av granbarkborre riktar sig mest på äldre och avverkningsmogen skog, det vill säga timmerträd som odlats för sågade trävaror.
Om inte skadorna i träden upptäcks i tid minskar värdet på timret när kvaliteten sjunker. När en förstörelse redan börjat måste skogsägaren ofta slutavverka sitt granbestånd i förtid, eftersom det i praktiken är besvärligt att ta ut en liten mängd virke. Den ekonomiska effekten för en enskild småskogsägare är då betydande.
Klimatförändringen gynnar nya skadegörare
Enligt prognoserna kommer extrema förhållanden liksom dessa som just upplevts i sommar att öka i framtiden. Den varma sommaren både ökar utvecklingen av granbarkborrar och orsakar torka, vilket försvagar granarnas motståndskraft mot granbarkborren.
Mildare vintrar däremot ökar den tjälfria tiden då granarna med sina ytliga rötter är känsliga för vindskador. Granbarkborrarna får därmed mer näring och förökningsunderlag genom detta.
När växtperioden blir längre hinner granbarkborrens andra generation bli vuxen innan vintern. Detta möjliggör den snabba tillväxten av beståndet. I Finland har man under 2010-talet gjort iakttagelser av en andra generation, men ännu tycks den inte klara sig över vintern i någon större omfattning.
Med hjälp av lagen om bekämpning av skogsskador försöker man hålla granbarkborrepopulationerna låga i Finlands ekonomiskogar. Åtgärderna i lagen om bekämpning av skogsskador är förebyggande till sin karaktär, men i den nuvarande klimatutvecklingen finns det anledning att ha en beredskap inför allvarliga och omfattande skogsskador.
I beredskapsplanen granskas även fjärilar som äter barr från barrträd, såsom barrskogsnunna, tallfly och tallspinnare. De har orsakat stora förstörelser i Central- och Östeuropa, och de förespås öka även i Finland.
Arbetet med beredskapsplanen inleds i början av 2022 och det finansieras av Europeiska kommissionens program Structural Reform Support Programme (SRSP) och Naturresursinstitutet. Arbetet leds av jord- och skogsbruksministeriet och Finlands skogscentral.
I arbetet hör man praktiska aktörer, ämbetsverk och forskningsinstitut vars verksamhet påverkas av skadorna av granbarkborre i Centraleuropa och Sverige. När arbetet avslutats kommer det finnas tillgängligt som en del i den nationella beredskapen för skogsskador.