Ekonomiskt sett är det nationella stödet till svin- och fjäderfä samt växthusodling och lagring av grönsaker mycket viktigt. Det säger en grupp forskare från naturresursinstitutet LUKE. Forskarna har utarbetat en utvärdering av läget för stödet, känt som 141-stödet enligt artikel 141 i Finlands anslutningsavtal till EU. Utvärderingen har gjorts på EU-kommissionens begäran och gäller perioden 2011-2017.
– Det nordiska läget och snöbelastningen som är en följd av detta höjer till exempel byggnadskostnaderna för växthus, heter det i rapporten. Den kalla vinterperioden ställer hårda krav på tekniken också i övrigt, när det gäller exempelvis uppvärmning och belysning. Behovet av en jämn tillgång på energi och eventuella reservsystem har ytterligare en höjande effekt på kostnaderna. Energitillgången måste vara säkrad, eftersom störningar kan förstöra hela skörden på några timmar eller ödelägga växtligheten.
Stödet har minskat till svin och fjäderfä
Att stödet i synnerhet till svin och fjäderfä har minskat stegvis syns i stödets sjunkande betydelse för sektorns inkomster.
Under den aktuella perioden har det nationella stödets andel av hela avkastningen för svingårdarna i södra Finland således minskat från sju procent 2011 till cirka 2 procent 2017.
Stödets andel av själva företagarinkomsten sjönk från cirka 61 procent till 16 procent.
På fjäderfägårdarna var det nationella stödets andel cirka 2 procent av hela avkastningen 2017 och 29 procent av företagarinkomsten. Under den aktuella granskningsperioden 2011-2017 har det nationella stödets andel av företagarinkomsten varierat inom fjäderfäproduktionen från 14 till 153 procent.
Forskarna drar slutsatsen att det nationella inkomststödet ännu är betydande för svin- och fjäderfäproduktionens ekonomi och investeringar, fastän stödnivån har minskat klart och stödet har frikopplats från produktionen.
Inkomsten har ibland varit mindre än stödet
Ser man på växthusföretagen sjönk det nationella stödets andel av helhetsavkastningen från 10 procent 2011 till sju procent 2017. Det nationella stödets andel av företagarinkomsten har för sin del varierat mellan 278 procent och 95 procent under åren 2011-2017. Under perioden har växthusodlingarnas företagarinkomst utom 2015 och 2017 varit mindre än det nationella stödet i södra Finland. Under 2017 steg företagarinkomsten för växthusodlarna till 33.600 euro, men också det året utgjorde nationellt stöd över 95 procent av inkomsten.
Kort växtperiod ger bara en skörd
I sin utvärdering påpekar naturresursinstitutet att växtperioden i Finland är kort. För de flesta växterna på friland hinner bara en skörd mogna. I fall man vill hålla kvar ett utbud av inhemska grönsaker hela året, måste man alltså kunna lagra varorna utanför odlingssäsongen. Lagring höjer kostnaderna avsevärt, bland annat för att byggnader, maskiner och transportmedel behövs.
Enligt forskarnas utvärdering riktar sig lagringskostnaderna ganska långt till södra Finland, alltså AB-området, eftersom största delen av såväl grönsaks- som äppelproduktionen finns i söder.
I norra Finland är det för kallt och odlingssäsongen för kort för många trädgårdsväxter, heter det i utvärderingen.
Nya regelverk åter på kommande
Forskarna påminner i sin utvärdering om att EU-kommissionen föreslagit nya regelverk kring den gemensamma jordbrukspolitiken i unionen efter 2020. Kommissionens centrala tanke är en modell som skulle erbjuda mer ansvar för medlemsländerna men å andra sidan förutsätta att var och en medlemsstat i EU utformar sin egen nationella strategi för att förverkliga sin tillämpning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Därutöver är kommissionen redo att bibehålla rättigheterna att utbetala produktionskopplade stöd också efter 2020. Från den synvinkeln skulle det nationella stödet till trädgårdsproduktionen samt till svin och fjäderfä fortfarande stämma överens med helheten i EU:s gemensamma jordbrukspolitik, heter det i forskarnas utvärdering.
Det nationella stödet till svin- och fjäderfä samt till växthusodling och till lagringsstöd för trädgårdsprodukter betalas ut till södra Finland som det så kallade 141-stödet.
Under 2017 var det sammanlagt 25 miljoner som betalades ut, och av den summan fick svin- och fjäderfäproduktionen 13 miljoner och trädgårdssektorn 12 miljoner.
På C-området betalas motsvarande stöd enligt artikel 142 om det nordliga stödet.