Årets potatisskörd är något mindre än i fjol. Men däremot är kvaliteten på potatisen mycket bra efter en gynnsam höst med varmt väder. Efterfrågan på potatis är också bra – men priserna skulle gärna få vara högre, säger Mikael Gröndahl, vd för Lappfjärds potatis Ab.
Upptagningen av potatis är på slutrakan i Österbotten. Tidigare under hösten befarades att potatisskörden kunde bli betydligt sämre på grund av den utmanande växtsäsongen. Antalet knölar per planta var många, vilket är ett tecken på mindre skördar än normalt.
– Vi har inte haft någon lagerinventering ännu, men min känsla efter diskussioner med våra odlare är att årets potatisskörd i vår nejd landar på cirka tio procent under fjolårets skörd. Det är alltså inte frågan om någon katastrof, säger Mikael Gröndahl, vd för Lappfjärds potatis.
Han får medhåll av ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskaps potatiskonsulent Jan-Erik Back.
– I början av oktober tog vi upp sortförsöken vid Jeppo Potatis och rapporter därifrån visar att man räknar med att få levererat cirka 90-95 procent av kontraktsmängden. Med tanke på förutsättningarna kan odlarna vara ganska nöjda med årets skörd, säger Back.
Ovanligt bra kvalitet
En varm höst med mycket uppehåll och soligt väder i kombination med de ovanligt många knölarna med tillgång till fukt i marken, har också haft en positiv effekt på kvaliteten. Gröndahl beskriver kvaliteten på årets potatisskörd som mycket bra.
– Det är sällan vi har så här bra kvalitet på potatisarna, och jag skulle beskriva kvaliteten som fantastisk – både den intre och yttre. Att kvaliteten är god minskar effekterna av att skörden är under det normala, konstaterar han.
– På många ställen i Österbotten har plantorna haft bra och grön blast och det har bidragit till att de har kunnat bibehålla växtkraften under hösten, fortsätter Back.
Något man också oroade sig för tidigare under säsongen var att efterfrågan på sommarpotatis var dålig på grund av det varma vädret i juli. Konsumtionen var betydligt lägre än normalt och det bidrog till att det ännu i september fanns oupptagen sommarpotatis.
Ett sådant läge är aldrig bra för prisutvecklingen. Medelpriset på potatis är just nu sämre än för ett år sedan, men det har inte sjunkit till katastrofnivåer, enligt Gröndahl.
– Odlarpriset skulle alltid få vara högre än vad det är nu, men jag ser inte nuvarande nivå heller som katastrofal. Orsaken är den svaga efterfrågan på sommarpotatis i kombination med ett stort utbud och det har pressat potatispriset i år, förklarar han.
Det som däremot är positivt är att efterfrågan på potatis har återhämtat sig.
– Pratar jag för Lappfjärds potatis del så finns det efterfrågan på våra produkter. Åtgången är bra, vilket är positivt, säger han.
– Jag har också förstått efterfrågan på förkokta potatisprodukter har ökat nu, så det ser relativt bra ut, fortsätter Back.
Stora skördar i Europa
Det som kan påverka prisbilden under vintern är att det finns mycket potatis på den europeiska marknaden. Potatisarealen har ökat med några procent och skördarna i Europa beräknas som goda.
– Vi har just nu samma fenomen för potatis som för spannmål. När det blir bra skördar globalt påverkas prisbilden även i Finland. Att det finns ett tryck utifrån med potatis försämrar exportutsikterna och det inverkar på priset, förklarar Back.
I Finland har potatisarealen minskat med några tusen hektar de senaste åren och landar i år på drygt 18.000 hektar. Men enligt Gröndahl har inte det så stor inverkan på den totala skörden.
– Det kommer kontinuerligt ut nya sorter på marknaden som ger större skördar. Så att stirra sig blind på arealen ger inte hela sanningen. Odlingstekniken förbättras också hela tiden så potatisskörden är ändå ganska stabil trots att arealen minskar, säger han.
En sak som har en positiv inverkan på potatisskördarna är att fler odlare har frångått ensidig potatisodling till förmån för växelbruk i högre skala.
– Du ser åkern bredvid packeriet. Där har det odlats vall i två år efter trettio år med potatis. Det kommer in mer vall och olika typer av saneringsgrödor i potatisodlingen som förbättrar markstrukturen och ger bättre skördar på sikt, berättar Gröndahl.
Jan-Erik Back framhåller också vikten av en varierad växtföljd.
– Genom att satsa mera på växtföljden även inom potatisodlingen kan man bygga upp en bättre bördighet. Samtidigt bryter växelbruk sjukdomar i marken och det kan minska behovet av insatsvaror som gödsel och växtskydd, som har blivit dyrare.
Finns ett investeringsbehov
I likhet med många övriga sektorer har lönsamheten för potatisodlarna inte varit bra de senaste åren. Det har bidragit till att det finns ett uppdämt behov av investeringar inom branschen.
– Men samtidigt är det värt att komma ihåg att dagens maskiner är hållbarare än de som byggdes på 1980-talet. Sköter man underhållet kan en maskin användas länge, men det är klart att det också börjar finnas behov av att förnya maskinparken inom potatissektorn, säger Gröndahl.
Och fortsätter:
– Jag är säker på att om vi skulle få ett riktigt bra potatisår med goda skördar och högre priser, så skulle många odlare byta sina maskiner. Vi ska hoppas att det blir så för det finns framtidstro inom branschen och ett bra år skulle definitivt förbättra möjligheterna för investeringar.
Under det senaste året har Lappfjärd potatis arbetat för att certifiera verksamheten. Från och med den 1 januari 2026 är certifieringen ett måste om man som odlare ska få sälja till handeln i Finland.
– Vi är nu på slutrakan med att få IP-certifikat före årsskiftet. Det medför mer arbete för alla, men det är ett måste eftersom våra köpare kräver det, säger Gröndahl.
Han anser att de finländska potatisodlarna redan upprätthåller en hög standard. Men i stället för att enbart se certifieringskraven som något negativt försöker han också se det positiva med systemet.
– Certifieringen har också en betydelse för kvaliteten. Jag tror vi kommer att höja ribban ytterligare gällande kvaliteten på våra råvaror. Trots att det innebär mer arbete som direkt inte ger oss högre intäkter, så tror jag att vi får indirekta vinster, till exempel att svinnet kan minska, menar Gröndahl.