Det är kan bli svårt att bedriva ett effektivt jordbruk i framtidens EU utan en modern växtförädling med gensaxen. Det hävdar en färsk studie om växtförädlingens möjligheter, som nyligen publicerades av utsädesbranschens centralorganisation Euroseeds.
EU-kommissionens positiva rapport om en eventuell öppning av gensaxen i samband med EU:s gröna giv har satt fart på debatten. I början av denna vecka publicerades en studie om den nya genteknikens möjligheter av utsädesindustrins lobbygrupp Euroseeds.
Studien har genomförts av den tyska forskningsinstitutionen HFFA Research på uppdrag av Euroseeds. Forskarna redogör för betydelsen av en effektiv växtförädling i en situation där gensaxens vara eller inte vara har blivit en het fråga i EU.
Enligt forskarna har växtförädlingen de senaste tjugo åren bidragit till en ökning av avkastningen från de europeiska åkerkulturerna med i genomsnitt av 1,16 procent årligen. Växtförädlingen skonar de knappa markresurserna.
Inga livsmedel utan växtförädling
I EU skulle skördarna minska med 20,6 procent under en tjugoårsperiod om dagens förädlade sorter inte skulle finnas till. Beroendet av importerad mat skulle öka. En väsentligt större del av ytan skulle av nödtvång bestå av åkermark, kalkylerar forskarna.
Rapporten utgår från att EU kommer att fullfölja sin gröna giv som en del av jord till bord -strategin. Kommissionen vill minska användningen av gödsel med 30 procent och ställa om 25 procent av arealen till ekologiskt jordbruk.
Utan tekniska framsteg skulle EU:s gröna giv reducera jordbruksproduktionen med mer än 20 procent. Bortfallet måste kompenseras. Enligt studiens huvudförfattare Steffen Noleppa har EU inget annat val än att investera i innovativ växtförädling och nya avelsmetoder.
Forskarna utgår från att den nya växtförädlingen har potential att överbrygga de förestående förändringarna i den europeiska jordbrukspolitiken. Det gäller att kombinera hållbar odling och bevara den biologiska mångfalden med hjälp av nya idéer.
Omställningen förutsätter emellertid en ny politik och ett regelverk som fullt ut stöder innovationer inom den europeiska växtförädlingen. Enligt generalsekreterare Garlich von Essen vid Euroseeds har biotekniken resurser att ta fram de lämpliga grödorna.
EU måste få använda grödor som är resistenta mot sjukdomar och klarar en hårdare omgivning med sänkta insatser av bekämpningsmedel och gödsel. Det är dags att anpassa den gamla förbudslagstiftningen till dagens teknik, tillägger von Essen.
Skeptiska motståndare
I slutet av april publicerade EU-kommissionen en egen rapport som drar slutsatsen att EU borde uppdatera sin lagstiftning. Enligt kommissionen är GMO-lagstiftningen från 2001 inte längre ändamålsenlig.
Gensaxens motståndare köper däremot inte kommissionens förklaringar, som går ut på att gensaxen motsvarar traditionell korsning utan genteknik. Fastän främmande gener inte tillförs i processen är riskerna ändå påtagliga.
Enligt det europeiska nätverket för miljökritiska forskare (Ensser) är bestämda komponenter i DNA bättre skyddade mot förändringar i arvsmassan. Skyddet fungerar bara i samband med naturliga korsningar.
Konstgjorda förändringar av DNA kan enligt de kritiska forskarna skada arvsmassan. Detta ökar i sin tur riskerna för skador hos människor och miljön i samband med korsningar där gensaxen har kommit till användning.