ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet har investerat stort i ny teknik de senaste åren. Teknik som underlättar planerandet av torrläggningsområden. Laserskannat material, GPS-utrustning och grävning med 3D-teknik är dagens melodi.
– På den här skärmen ser jag med en precision av en centimeter hur djupt jag ska gräva. Den här tekniken har underlättar mitt arbete mycket. Jag vet exakt hur jag ska gräva så att det följer planeringen, säger grävmaskinsföraren Jonas Sundqvist.
Så här går det till i praktiken när 3D– teknik tillämpas. Skopan är utrustad med GPS-sändare som gör att Sundqvist kan utföra arbetet mer precist.
– Klart att det fortfarande krävs praktiska kunskaper i att gräva, men från skärmen får jag en mycket noggrann information som gör att jag hela tiden gräver på rätt djup. På så sätt underlättas arbetet med 3D– tekniken, förklarar han.
Den digitala informationen som förmedlas till skärmen i grävmaskinen har tagits fram av ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet. ÖSL har under senare investerat stort i modern teknik som ska underlätta planeringen av dylika projekt.
– I dag använder vi GPS-utrustning när vi planerar en dikesrensning. Tekniken gör att vi kan göra en mycket noggrannare planering som dessutom minskar behovet av arbete i terrängen. När vi använder den här tekniken faller pålningsarbetet där vi sätter höjdflaggor i diket nästan helt bort, förklarar dräneringstekniker Mikael Blomqvist.
Effektivare och snabbare
Det senaste åren har han och hans kolleger inom dräneringssidan fått vidareutbildning i modern teknik. I planeringen används i högre grad digitala ritprogram som CAD.
– Vi har också köpt till applikationer som gör att vi kan tillämpa 3D-tekniken. Det här gör att planeringen i väldigt stor utsträckning nu görs digitalt på kontoret och det påskyndar också själva planeringsprocessen. Vi är effektivare och snabbare, säger han.
Han poängterar att mätningar i terrängen fortfarande är ett måste.
– Vi måste fortfarande ut och mäta dikesbotten, vattenytan och markytan med jämna mellanrum för att få informationen som krävs för att vi i dataprogrammet ska kunna koda och göra upp balanslinjen för hur djupt diket ska rensas, förklarar Blomqvist.
Stort behov
Den nya tekniken tillämpas nu för första gången vid Storkampsbäcken som är en del av Lillby ägoreglering i Pedersöre. Ägoreglering berör 900 hektar åkermark och samtidigt som delägarna i dikessammanslutningen får enhetligare skiften pågår en grundtorrläggning av 30 kilometer utfall som finns på området.
– En orsak till att ÖSL har valt att satsa på ny teknik är att behovet av dikesrensningar är mycket stort. Behovet är enormt och därför har vi varit tvungna att utöka personalstyrkan inom dräneringssidan samtidigt som vi satsat i ny teknik som underlättar arbetet, säger Blomqvist.
Många förrättningar, ägoregleringar, genomfördes på 1950-1970-talen. Den generation som var med då har ersatts av en ny som inte har kunskap om förfarandet. För ett och ett halvt år sedan hade ÖSL utbildning för ombudsmän i dikeslag. Intresset var stort och i dag är det många som vill starta upp vilande bolag.
– Det finns i dag mellan 15.000-25.000 dikessammanslutningar i Finland. Staten har inte heller längre något övervakande organ, men sammanslutningarna är fortfarande underhållsskyldiga. Om undermålig dränering bidrar till översvämningar och skador så kan dikessammanslutningen alltså bli ersättningsskyldig.
– Många av sammanslutningarna har också en dålig torrläggningsmån och underdimensionerade trummor så därför är det så viktigt att vi kan tillgodose information och stå till tjänst med planeringen, förklarar han.
Många fördelar
Att ha en fungerande dränering är också mycket viktigt för att odlingen ska lyckas.
– För jordbrukaren är effekten av dålig torrläggningsmån skördeförluster, markpackning och ett större näringsläckage. Det finns inga fördelar alls med att inte ha dräneringen i skick, konstaterar Blomqvist.
Mats Enqvist och Håkan Mattjus är ombudsmän för Lillby ägoreglering. De är mycket nöjda med arbetet med torrläggningen.
– Tekniken gör att resultatet blir mycket bra. Den hjälper föraren att veta exakt vad han ska eftersträva, säger Enqvist.
– Som delägare i den här dikessammanslutningen är jag mycket nöjd att vi har gjort det här. Det är en mycket viktig insats för framtiden. För mig personligen har jag nu ett basskifte i det här området jämfört med åtta tidigare. Fördelarna är många, fortsätter Mattjus.