Landskapsregeringen satsar 48.000 euro för projektering av en biogasanläggning som producerar fordonsbränsle och vars restprodukter kan användas som gödsel inom jordbruket.
Bakom projektet står Svinryggens Deponi Ab med tidigare ÅPF-ordföranden Tage Eriksson som styrelsens ordförande.
– I första skedet gäller det bland annat att klarlägga om bolaget ska satsa på en torr- eller våtrötsanläggning, förklarar Tage Eriksson.
Med tanke på kretsloppstänkandet och att rötresterna ska tillbaka till jordbruket behövs också noggrann kvalitetssäkring och certifiering.
Tage Eriksson har tidigare varit både vikarierande vd och ordförande för Ålands Producentförbund. Kretsloppstänkandet genomsyrar den hållbara livsmedelsstrategi som ÅPF tog fram under Erikssons ordförandeskap.
– Därför känns det extra bra för mig att nu vara inkluderad i det här, konstaterar han.
Största kommunerna äger avfallsstationen
Svinryggens Deponi har Mariehamns stad och Jomala som sina största ägare vilket Tage Eriksson ser som en klar fördel.
– I dessa två kommuner produceras det mesta av Ålands bioavfall med undantag för chipsfabriken. Deponins placering är därmed optimal eftersom den ligger bara drygt tio kilometer från Mariehamn.
Men Svinryggen tar emot avfall från alla kommuner och en sak som också ska utredas är i vilken mån renset från de åländska fiskodlingarna kan bli råvara för det nya biogasverket. I liten skala tillverkas redan biodiesel från fiskrens i Eckerö.
Tage Eriksson betonar att Åland trots allt inte producerar ”så jättemycket” bioavfall. Även om det enligt honom är ”logiskt” med en biogasanläggning i anslutning till avfallsdeponin kan det bli svårt att få gasproduktionen lönsam. Exempelvis Ålandsmejeriet har ju redan ett eget biogasverk.
– Det gäller att samla ihop så mycket som möjligt av det bioavfall som finns på Åland. Biogasverket blir förstås ett skilt bolag och för finansieringsbiten är det bra att deponianläggningen är samhällsägd.
Den nya biogasanläggningen beräknas kosta minst 5 miljoner euro.
Behandling också av djurkadaver?
Ålands Trädgårdshall i Jomala och Dahlmans slakteri i Mariehamn hör till de företag som redan har visat intresse för biogasprojektet.
I det här sammanhanget ska man enligt Eriksson också titta på hanteringen av djurkadaver. För de största mjölkgårdarna med över 300 mjölkande kor börjar det bli ”ohanterligt” att gräva ner djurkropparna.
– Åland har fått dispens så det är tillåtet, men det är inte önskvärt att bara gräva ner kadavren.