Nya och kanske ännu mera utmanande tider förutspås för jordbruket när CAP-stöd och andra EU-pengar förväntas minska under den kommande nya stödperioden. Men SLC:s vikarierande verksamhetsledare Thomas Blomqvist ville inte framstå som jordbrukets dödgrävare när han förra veckan deltog i Ålands producentförbunds vårmöte.
– Det finns också företag som lyckas, påpekade han.
Som exempel lyfte han fram äppelodlande familjeföretaget Grannas, som han besökte tidigare under dagen och som nått stora framgångar både med sin äppelodling och försäljningen av äppelmust.
– De har gjort stora satsningar som visar att det går att lyckas!
Också i korridorsnacket efter mötet hördes liknande tongångar när Erik Hamnström från Saltvik ville diskutera spannmålsodling med den jordbrukande verksamhetsledaren.
Thomas Blomqvist konstaterade att spannmålspriserna nu är så låga att fyra tons hektarskördar inte ens täcker odlarens rörliga kostnader.
Håll koll på priser och kvalitetskrav
På Åland bosatta konsulten Dennis Grönroos, som är hemma från Bromarv och således västnylänning liksom Blomqvist, påpekade att spannmålspriserna nu klättrat över 200 euro per ton och att det också finns odlare med bra lönsamhet.
– Med skördar som ligger på sju-åtta ton per hektar är lönsamheten inte dålig. Men eftersom många gårdar har väldigt svag lönsamhet sjunker jordbrukets medianinkomster, förklarade Grönroos.
Han jobbade tidigare som rådgivare för Ålands Hushållningssällskap, men har numera ett privat konsultföretag som främst är inriktat på lök-, potatis- och morotsodling i Österbotten och södra Finland samt i växande grad också i Sverige.
– Det viktiga är att räkna på och se till olika kvaliteter. För vissa spannmålssorter och kvaliteter betalas det nog helt okej, men man bör ha koll både på sina odlingskostnader och marknadspriserna och sälja vid rätta tidpunkter, säger Grönroos.
Måste komma med konstruktiva förslag
ÅPF-ordföranden Birgitta Eriksson-Paulson betecknade arbetet med EU:s nya CAP-period och den nationella strategiska partnerskapsplanen NRPP som en verkligt central fråga.
– Det är ingalunda bara administrativa processer. Det handlar om riktningen för framtidens jordbruk och landsbygd. Vilka verktyg som ska finnas, vilka prioriteringar som görs och vilka möjligheter som skapas.
I det arbetet behöver ÅPF vara en röst som både representerar medlemmarnas verklighet och bidrar med konstruktiva lösningar.
– Det kräver att vi är samlade, att vi vågar ta plats och att vi för fram våra perspektiv med tydlighet och trovärdighet, betonade hon.
Organisationen måste utvecklas
Ordföranden tog också upp det förslag till ändrade stadgar som behandlades och godkändes på mötet.
– Det görs inte för förändringens skull utan för att säkerställa att vi har en struktur som stöder det arbete vi vill göra. En organisation måste utvecklas i takt med sin omvärld och våra stadgar ska vara ett verktyg som möjliggör och inte begränsar, sa hon påminde också om att ÅPF under det gångna året ”tagit tydligare kliv in i den offentliga debatten”.
– Vi har lyft frågor, synliggjort utmaningar och bidragit med våra perspektiv i diskussioner som är avgörande för landsbygden och våra näringar. Det är en viktig utveckling. Om vi inte själva berättar om vår verklighet är det någon annan som gör det åt oss och då riskerar bilden att bli ofullständig.
Vill stärka idéflödet
Samtidigt betonade ordföranden att ÅPF:s styrka inte enbart ligger i det som görs utåt utan även vilar på vad hon kallade ”en levande gemenskap”. Därför har större fokus lagts på den sociala gemenskapen med bland annat en julfest för att skapa mötesplatser, stärka sammanhållningen och ge utrymme för erfarenhetsutbyte.
– Det är i dessa samtal och mötena som idéer föds, samarbeten växer fram och engagemanget fördjupas. Det är där vi bygger den kraft som sedan märks i vårt påverkansarbete, poängterade Eriksson-Paulson och konstaterade att jordbruket står inför både utmaningar och stora möjligheter.
– Med rätta förutsättningar kan vår sektor fortsätta utvecklas, bidra till ekonomin, stärka livsmedelsförsörjningen och samtidigt leverera på de krav som ställs när det gäller miljö och hållbarhet, sammanfattade hon.
Fackliga åtgärder blir ”producentfrämjande”
Mötesförhandlingarna avverkades utan krusiduller. ÅPF hade i fjol 324 aktiva medlemsgårdar vilket var exakta samma antal som året före och bokslutet för 2025 visar ett överskott på 3.742,70 euro.
Där ingår dividendintäkter på 20.000 euro från ÅPF:s helägda dotterbolag Landsbygdens Skattetjänst Ab, som enligt verksamhetsansvariga Anna Südhoff fortsättningsvis visar bra lönsamhet och stadigt lockar nya kunder.
Också de föreslagna ändringarna i ÅPF:s stadgar godkändes efter en kortare diskussion om hur man ska formulera texten så att revisorerna får bokslutet i tillräckligt god tid före årsmötet utan att man slagit fast ett visst datum för detta.
I de nya stadgarna, som ännu ska godkännas på höstmötet, byts exempelvis ordet ”fackliga” ut till ”producentfrämjande” och ”fackliga kampåtgärder” blir ”åtgärder med centralförbundets hjälp”.
Ny vattenlag dröjer
Efter kaffepausen med sedvanligt kringsnack informerade Thomas Blomqvist om aktuella frågor inom den nationella jordbrukspolitiken.
Men han passade också på att berätta att han under sin tid som minister i Finlands förra regering ett tag också hade uppdraget som Ålandsminister och då hade diskuterat med landskapsregeringen om den ändring av Ålands självstyrelselag som fortfarande är under behandling.
– Det går ganska trögt med lagändringen, konstaterade Blomqvist sedan ÅPF:s vd Pia Eriksson berättat att ingenting kommer att ske med den för jordbruket viktiga nya åländska vattenlagen innan ändringen av självstyrelselagen har godkänts.
Ingen kompensation för nya prischocker?
Beträffande de ”prischocker” som kriget mellan USA och Iran fört med sig för bränsle och gödsel påpekade Blomqvist att regeringen borde kompensera lantbrukets kostnadsstegringar.
– Ett enkelt sätt skulle vara att återinföra återbäringen på bränsleaccisen, men det verkar vara svårt att få förståelse för det här kravet i Finlands nuvarande ekonomiska situation, trots att en lönsam och fungerande livsmedelsproduktionen är avgörande för landets försörjningsberedskap.
– Dessutom behövs jordbruket också för att upprätthålla infrastrukturen, som för landsbygden och skärgårdsdominerade områden är särskilt viktig, poängterade Blomqvist.
EU-stöd ingen räddare i nöden
Uppdateringen av livsmedelsmarknadslagen betecknade verksamhetsledaren som ”ett steg i rätt riktning” och något som rimligtvis kommer att hjälpa producenterna med tanke på handelskedjornas dominerande ställning i Finland.
Förslag om sänkt matmoms som man nu i april gjort i Sverige kastades fram under mötet, men Blomqvist påpekade att sänkningen just med tanke på handelns dominerande ställning måste vara stor för att alls märkas för konsumenterna.
Hans bedömning är att pengarna till jordbruket kommer att minska både från EU och även nationellt och slog samtidigt fast att ”stöden kommer inte att rädda branschen”.
Åland höjer rösten om nya jordbrukspolitiken
ÅPF:s förra vd Sue Holmström som nu är chef för landskapsregeringens jordbruksbyrå var inne på samma linje fast hon liksom Blomqvist inte trodde att Finland kommer att skära ner jordbrukssatsningarna lika mycket som EU.
– Men oron är stor för hur Finland kommer att fördela stöden när en massa olika fonder nu ska in i samma budget. Det är svårt att tro att man får alla bitar på plats inom den nuvarande tidsramen, men från jordbruksbyrån vill vi göra vår röst hörd eftersom Finland inte har någon rätt att bestämma om Ålands jordbrukspolitik, förklarade Sue Holmström.