Ilkka Saarinen, utrikeshandelsexpert vid Utrikesministeriet, höll ett anförande vid SLC:s fullmäktigemöte i Vanda den 13-14 april. I sitt anförande gav Saarinen en bred och systematisk bild av det handelspolitiska läget, där Finlands utrikeshandel i hög grad formas av Europeiska unionens gemensamma handelspolitik.
För ett litet, exportberoende land som Finland är tillträde till internationella marknader avgörande, och detta sker i praktiken genom EU:s förhandlingar och avtal med omvärlden.
– Det är EU:s gemensamma handelspolitik som lägger upp ramverket och därefter jobbar vi inom respektive medlemsland med direkta bilaterala avtal, säger Saarinen.
En central del av dagens handelspolitik är de omfattande frihandelsavtal som EU förhandlar fram. Saarinen lyfte särskilt fram det omdiskuterade avtalet mellan EU och Mercosur-länderna – Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay – som ett exempel på både möjligheter och spänningar.
Avtalet öppnar betydande exportmöjligheter för europeisk industri, men väcker samtidigt oro inom jordbruket, inte minst på grund av konkurrens från sydamerikanska jordbruksprodukter med andra produktionsvillkor.
– Jag är fullt medveten om att sådana här frihandelsavtal delar bönderna åsiktsmässigt, säger han.
Vid sidan av Mercosur pågår eller planeras även andra viktiga förhandlingar. Ett av de mest betydelsefulla spåren gäller Indien, där EU strävar efter ett omfattande handelsavtal med en snabbt växande ekonomi.
För Finland och Europa handlar dessa avtal inte bara om tullar, utan också om regelverk, standarder och tillgång till marknader i en tid då den globala ekonomiska tyngdpunkten förskjuts.
– Det är mycket intressant som är på gång, allt är inte negativt, säger Saarinen.
Handel som geopolitiskt verktyg
Samtidigt präglas den globala handelspolitiken av ökande spänningar och protektionistiska inslag. Saarinen hänvisade till utvecklingen i USA, där resident Donald Trump införde omfattande strafftullar mot såväl EU som andra handelspartner.
Dessa tullar riktades bland annat mot stål- och aluminiumprodukter och motiverades med nationella säkerhetsskäl, men fick breda konsekvenser för det internationella handelssystemet.
– Också om delar av dessa åtgärder senare har justerats, illustrerar de en tydlig trend där handel allt oftare används som ett geopolitiskt verktyg, säger Saarinen.
Denna utveckling innebär att tullar åter har blivit ett centralt instrument i internationell politik. Där man tidigare talade om en successiv liberalisering av handeln, ser man nu i stället hur handelshinder i olika former ökar.
Kräver balansgång av både EU och Finland
För EU och Finland innebär detta en balansgång: å ena sidan vill man värna öppen handel och regelbaserade system, å andra sidan måste man kunna reagera på andra aktörers åtgärder och skydda egna intressen.
Mot denna bakgrund betonade Saarinen vikten av multilaterala institutioner som Världshandelsorganisationen, WTO, även om deras roll har försvagats under senare år.
För Finland är ett fungerande regelbaserat handelssystem av grundläggande betydelse, eftersom det ger förutsägbarhet och rättsskydd för exportföretag.
– För oss som ett litet, exportberoende land är ett regelbaserat och förutsägbart system av yttersta vikt, säger han.
Saarinen lyfte också fram att handelspolitiken i dag i allt högre grad kopplas till andra politikområden. Frågor om hållbarhet, klimat, säkerhet och försörjningsberedskap vävs in i handelsavtal och beslut. Det gäller inte minst jordbruket, där konkurrensvillkor, standarder och produktionsmetoder står i fokus.
Sammanfattningsvis beskrev Saarinen en handelspolitisk omvärld i förändring: från en period präglad av liberalisering och global integration till en mer komplex situation med geopolitik, strategiska intressen och ökade motsättningar.
För Finland innebär detta att arbetet inom EU:s handelspolitik blir allt viktigare och att de beslut som fattas där får direkta konsekvenser också för finländskt jordbruk och landsbygd.