Om man inte behöver redovisa arbetsgivarprestationer (i exemplet är det gjort på sommaren) ska mervärdesskatten enligt anvisningarna redovisas på blanketten ”Deklaration av skatter på eget initiativ – 2019”. Blanketten för år 2019 ser något annorlunda ut, men de efterfrågade mervärdesskatteuppgifterna är samma som tidigare.
När mervärdesskatteredovisningen fylls i är det viktigt att komma ihåg att jord- och skogsbruket samt den skattskyldigas eventuella andra momspliktiga verksamheter slås ihop (till exempel jord- och skogsbruk). De flesta summor som efterfrågas ska kunna hämtas direkt från bokföringen.
Skatt på försäljning
De egentliga mervärdesskattebeloppen anges i fälten under rubriken ”Skatt på inhemsk försäljning”. Det är alltså summorna av den mervärdesskatt som den skattskyldiga har fått in via sin försäljning. I exemplet förekommer endast försäljning enligt skattesatserna 24 och 14.
I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att återkalla till minnet att moms-skattesatsen på tilläggskostnader som läggs på räkningen för en såld produkt får vara samma som den huvudsakliga produktens skattesats. Det gäller till exempel post- och fraktkostnader, faktureringstillägg och expeditionsavgifter samt kilometerersättningar och dagtraktamenten. Om man säljer hö (foder, 14 procent) och på fakturan lägger till en avgift för frakten får alltså mervärdesskattesatsen på fraktkostnaden vara 14 procent.
Ifall värdet av produkter och förnödenheter som tagits för eget bruk (till privathushållet) överstiger 850 euro måste man betala mervärdesskatt på den överskjutande delen. I så fall ska den mervärdesskatten beräknas och också antecknas i dessa fält.
Inköp av varor från andra EU-länder kan göras momsfritt i försäljningslandet (till exempel Sverige) under förutsättning att man visar upp sitt moms-nummer som man själv kan bilda genom att sätta landsbeteckningen FI framför sitt FO-nummer och sedan lämna bort bindestrecket som finns i FO-numret. Om FO-numret är 0765432-1, blir momsnumret alltså FI07654321. Mervärdesskatten ska sedan redovisas i användarlandet enligt det landets momsregler.
EU-varuinköp
I exemplet har man köpt reservdelar och verktyg för priset 1 435,33 euro (momsfritt) från Sverige. Mervärdesskatten räknas ut enligt våra regler (24 procent = 344,48 euro) och redovisas i fältet Moms på varuinköp från andra EU-länder.
Eftersom varorna som köpts används i jordbruket, det vill säga momspliktig verksamhet, får man också göra ett inköpsavdrag. Inköpsavdraget är lika stort som den redovisade mervärdesskatten. Det betyder att samma belopp, 344,48 euro, ingår i summan vid punkten ”Moms som ska dras av för skatteperioden”.
Varuförsäljning till EU-länder och Åland
Vid varuförsäljning, till exempel spannmål, till ett annat EU-land redovisar säljaren ingen mervärdesskatt eftersom köparen ska sköta den saken. Däremot ska den momsfria försäljningssumman antecknas i punkten ”Varuförsäljningar till andra EU-länder”. Enligt reglerna ska säljaren dessutom avge en EU-sammandragsdeklaration för moms senast den tjugonde dagen i den månad som följer på försäljningsmånaden. Den deklarationen kan i princip endast göras elektroniskt, till exempel via MinSkatt-tjänsten.
Varuförsäljning till Åland motsvarar export. Mervärdesskatteförfarandet på export och import ändrade 1.1.2018. Moms-hanteringen motsvarar nu handeln med EU-länder men för ändamålet finns skilda fält på deklarationsblanketten. Varuförsäljningen till Åland motsvarar export. I exemplet har man sålt halm till Åland för 4.500 euro. Inte heller i det fallet redovisar säljaren mervärdesskatt eftersom köparen på Ålands ska sköta den saken. Försäljningssumman ska emellertid skrivas in på blanketten i punkten ”Omsättning enligt 0-skattesatsen”.
Byggtjänster – omvänd momsskyldighet
Om en jordbrukare säljer byggarbeten, till exempel grävmaskintjänster, åt en entreprenör (eller annan jordbrukare) som har status som säljare av byggtjänster, det vill säga den entreprenören säljer för sin del byggtjänster på annat sätt än sporadiskt, gäller den omvända momsskyldigheten. Jordbrukaren borde då ha skrivit ut räkningen för grävarbetet utan mervärdesskatt. I det fallet redovisar jordbrukaren endast den momsfria försäljningen i punkten Försäljning av byggtjänster och metallskrot.
Om jordbrukaren själv har status som säljare av byggtjänster (säljer byggtjänster på annat sätt än sporadiskt) och köper byggtjänster av en entreprenör (till exempel reparation av ladugården) ska entreprenören prestera en momsfri räkning för renoveringsarbetet (till exempel 1.000 euro). I så fall ska jordbrukaren själv räkna ut och redovisa mervärdeskatten på summan (24 procent på 1.000 är 240 euro). Det beloppet antecknas i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”.
Den mervärdesskatten berättigar också till inköpsavdrag, alltså 240 euro, ska adderas till summan med inköpsavdrag. Slutligen antecknas själva inköpet (1.000 euro) i punkten Inköp av byggtjänster och metallskrot. Förfaringssättet med den omvända momsskyldigheten motsvarar här med andra ord systematiken vid varuinköp från EU-länder. Ytterligare kan nämnas att status som säljare av byggtjänster uppkommer inte när man säljer till privata kunder.
Inköpsavdrag
Efter att de skatter som ska betalas har räknats ihop kommer fältet för kalenderårets skatter som ska dras av. Här antecknas summan av de normala inköpsavdragen för jord- och skogsbrukets inköp. Märk att utgifter som hänför sig till personbilar (till exempel bensin, service) och på långvarig basis uthyrda stugor eller bostäder (till exempel reparationsmaterial till byggnaden) inte berättigar till momsavdrag.
Avdragen inkluderar den mervärdesskatt som har ingått i de investeringar som har gjorts.
Avdragen inkluderar också inköpsavdraget för de varor som köptes från Sverige och för vilken mervärdesskatt att betala redovisades. Eftersom de utnyttjas i momspliktig verksamhet får man göra ett avdrag som är lika stort som den redovisade skatten.
Skatt att betala eller återbäring
Skillnaden mellan skatt att betala och skatt att dra av utgör skatt att redovisa. I exemplet är skillnaden negativ, det vill säga 11.142,99 euro. Det innebär att återbäring är att vänta. Summan betalas i sinom tid automatiskt in på bankkontot. Numera dröjer det inte alltför länge för myndigheterna att få den utbetalningen skött. Återbäringen är inte skattepliktig inkomst.
Om redovisningen visar ett positivt resultat ska skatten betalas inom föreskriven tid till skattekontot. Inbetalningen sker lämpligast via MinSkatt -tjänsten, förfallodagen är den 28 februari 2019.
I och med att omsättningen i exemplet är hög betyder det att man inte alls behöver fundera på skattelättnaden som ska skrivas in i ett skilt område på blanketten. Den som har en omsättning under 30.000 euro från jordbruket ska kontrollera saken. Om den mervärdesskatt som ska redovisas för kalenderåret är negativ är man inte heller berättigad till skattelättnad. Systemet för denna skattelättnad beskrivs inte här. Reglerna är samma som tidigare och finns i deklarationsanvisningarna. Eventuell skattelättnad är skattepliktig inkomst som antecknas i jordbrukets deklarationsblankett.
Jordbruksstöden behöver inte antecknas i blanketten. Inkomster som erhållits från momsfri verksamhet, till exempel försäkringsersättningar, hyror från bostäder uthyrd på långvarig basis med mera, antecknas inte heller.
Varuförsäljning till länder utanför EU och till Åland ska däremot deklareras vid punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”.
Annika Nystén, Kim Nordling och Peter Österman
ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF)