Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur är i princip färdigt att undertecknas. Båda parterna eftersträvar en överenskommelse men det sydamerikanska blocket med Brasilien i spetsen försöker ännu kräva eftergifter från Bryssel.
Förhandlingarna slutfördes redan 2019 och därefter har ingenting hänt. Det ena EU-landet efter det andra har dragit sig ur projektet i protest mot Brasiliens dåvarande president Jair Bolsonaros populistiska politik.
Nu är Bolsonaro borta. I hans ställe regerar president Luiz Inacio Lula da Silva i Brasilien, som i juli övertog det roterande ordförandeskapet för Mercosur. Efter en längre paus är det meningen att parterna ska knyta paketet med det färdiga frihandelsavtalet.
President Lula är i princip en bekvämare motpart för EU-delegationen. I motsats till företrädaren Bolsonaro har Lula intagit en miljöpolitiskt sett angenämare position som är betydligt lättare att svälja för européerna.
Brasilien vill ännu förhandla
Trots detta torde förhandlingarna inte bli lätta. Brasilien träder till förhandlingsbordet med en stor portion självsäkerhet. Numera uppvaktas sydamerikanerna med stor frenesi av Kina, som har utvecklats till en viktig exportmarknad för Mercosur.
Detta har påtagligt stärkt sydamerikanernas självkänsla inför återupptagandet av förhandlingarna med EU. Det är inte bara öppna armar som väntar EU-förhandlarna. Mercosur konfronterar Bryssel med nya villkor.
Argentina och Brasilien betecknar miljökraven från Bryssel som ”oacceptabla”. Den brasilianska regeringen vill ha en passus i frihandelsavtalet som skulle skydda den inhemska ekonomin mot de europeiska kraven om avskogningsfria leveranskedjor.
Brasilien vill sannolikt klassas som ett land med låg risk för avskogning. Detta skulle innebära lägre kontrolltäthet och förenklade kontroller. Ifall importen begränsas på grund av avskogning, skulle sydamerikanerna få rätt till kompensation.
Bryssel har varnat länderna för följderna om det färdiga avtalet igen en gång skulle rivas upp på begäran av Mercosur. EU hänvisar till att förhandlingarna har tagit två decennier i anspråk.
Flera EU-länder är kritiska
En grupp EU-länder, bland dem Frankrike, Österrike och Nederländerna, har lagt in veto mot det aktuella andelsavtalet. Trots detta skulle EU-kommissionen åtminstone teoretiskt ha möjlighet att driva igenom avtalet.
Med så kallad splitting har kommissionen möjlighet att skilja den politiska delen av avtalet, som kräver enhällighet bland medlemsländerna, från kontraktet. En kvalificerad majoritet skulle då räcka för den återstående ekonomiska delen.
Handelskommissionär Valdis Dombrovskis ser i alla fall optimistiskt på möjligheten att övertyga de Mercosur-kritiska EU-länderna. Han anser att regeringarna har blivit smidigare i handelsfrågor efter pandemin och Ukrainakriget.
Från EU-kommissionens sida är avtalet klappat och klart. Det vore synnerligen omständigt att förhandla fram förändringar i det färdiga avtalet. Åtminstone officiellt utgår både EU och Mercosur från att frihandelsavtalet ska träda i kraft före årets slut.