Landsbygdsnäringar
Alvluckring 1
Ett sätt att undersöka markstrukturen är att ta ett jordprov. Små runda smulor tyder på bra jord, stora vassa aggregat på att man behöver förbättra den. FOTO: Västra Nylands vatten och miljö rf/ Annika Söderholm-Emas
Jordbruk

Maskiner och grödor
som luckrar upp alven

TEXT: Helene Wallin

helene.b.wallin@gmail.com

Packning i alven har blivit ett växande problem, på grund av de allt tyngre maskinerna som används inom jordbruket. Det finns även ett behov att få bort vattenansamlingar från åkern vid häftiga regn så snabbt som möjligt, och för detta behövs en jord som suger upp vatten.

Det är bakgrunden till att det pågår ett gårdsförsök med alvluckring i växande vall på Ridranch Wikner, där jordbrukare samlades för att vara med om en alvluckringsdemonstration i början av augusti.

Genom att observera en spadfull jord kan man bedöma markstrukturen på ett bra sätt. I Kyrkslätt pågår ett gårdsförsök där man studerar om mekanisk luckring av alven i kombination med lusernvall kan ge en bättre jord.

– Det är första gången vi tar alvluckring i bruk. Vallen ska brytas våren 2025 och sås i vårsäd. Det ska bli spännande att se vad som händer med odlingsjorden när vi kombinerar vall med luckring, och om det påverkar skördens storlek, säger gårdens ägare Mats Wikner.

En god markstruktur är viktig

På alvluckringsdemonstrationen får deltagarna lära sig hur de ska undersöka markstrukturen. En god markstruktur är viktig och grunden för en välfungerande odlingsjord, och enkel att göra med hjälp av ett färdigt schema för hur man klassificerar jorden.

Först kontrollerar man om det finns hårda eller packade skikt i åkerjorden med ett pliktjärn eller penetrometer. Marken ska vara lagom fuktig för att bedömningen ska bli bra, och efter skörden är en bra tidpunkt.

– Tanken är att man gräver upp en jordkoka och smular sönder jorden i handflatan. Jordkokan ska vara lika bred och djup som stickspaden, och 10-15 cm tjock. Det är viktigt att en sida av jordkokan är orörd. Sedan tittar man på eventuella skikt eller lager, vilken storlek aggregaten har och hur lätt de bryts sönder, säger Emil Hästbacka, växtodlingsrådgivare vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap.

Jordprovet klassificeras i en skala mellan ett och fem, där siffran fem står för den bästa typen av jord.

– Jag ger det här jordprovet betyget fyra, vilket är ett mycket bra resultat. Aggregaten är små och lätta att bryta sönder. Vi ser dessutom rötter, det är en jättefin jord.

För att nå goda resultat bör den visuella bedömningen av markstrukturen göras regelbundet så att man ser hur jorden förändrats, och om de åtgärder man satt in haft någon verkan.

– Om jorden hamnar i klass 2 eller 1 borde man göra åtgärder på riktigt. Hamnar man i 3 borde man fundera på vad som är fel, säger Emil Hästbacka.

Alvluckring 2
Lusern är en bra markförbättrare när den väl fått fäste i jorden och utvecklat sitt rotsystem. FOTO: Västra Nylands vatten och miljö rf/ Annika Söderholm-Emas

Lusern förbättrar marken

På den vall där markproverna tas har Mats Wikner sått lusern för flera år sedan och undvikit plöjning, vilket redan förbättrat odlingsmarkens förmåga att suga upp vatten.

Markförbättrande växter är ett viktigt led i att mjuka upp alven.

– Tidigare hade vi problem med lera och översvämningar. Men lusernen har gjort att vattnet går in i jorden, även om det kommer ett skyfall. Det jag har märkt är att lusern är känslig för konkurrens, den behöver sås tillsammans med någon annan växt för att rota sig. Men när den väl har etablerat sig får den ett djupt och kraftigt rotsystem som stabiliserar markens struktur och fortsätter att förbättra markstrukturen.

Jordbrukaren Sebastian Sohlberg, som bland annat utvecklar och säljer markförbättrande fröblandningar på sin gård Malmgård Sjundeå, håller med.

– Det är bra att ha en gröda färdigt i jorden efter att alven luckrats, en som har rötter så att den kan fortsätta växa genast. Då har du något som tar emot regnvattnet, och undviker att det packas på nytt.

I över tio år Sebastian Sohlberg förbättrat jordmånen genom att kombinera en variation i växtföljden med alvluckring på gårdens skiften.

– Utmaningen har varit att hitta tiden att luckra upp alven – den bästa tidpunkten infaller ofta under skördetiden. Alvluckringen måste göras när jorden har en viss fuktighetshalt, om den är för våt kan marken packas ännu mer. På Malmgård Sjundeå har vi löst det genom att variera växtföljden. Vi har satsat på höstraps, grönfodervall, ärter, tidigt korn och låtit skiftet ligga i träda. Att odla grödor som inte kräver mycket bearbetning av jorden har frigjort tid för annat.

Goda resultat

De mekaniska och biologiska markförbättringsmetoderna har gett goda resultat.

– Mellangrödorna samlar vatten i profilen för följande års gröda. Alvluckring luckrar upp jorden så inte det blir vatten och stå på åkern. Lusernen har jag dock inte lyckats med, fröna blev uppätna av sniglar och ohyra. Men jag är lockad att kombinera frösådd med alvluckring i framtiden, säger Sebastian Sohlberg.

Tillfället arrangerades av Nylands Svenska Lantbrukssällskap, Projektet Raseborgs å och Snappertuna inre skärgård, SLC Nyland, projektet Carbon Action Svenskfinland vid BSAG och projektet LUMME – Projekt för minskning av jord- och skogsbrukets vattendragsbelastning i Västra Nyland/LUVY.

Understöd för tillställningen erhölls av Finlandssvenska jordägarförbunds stiftelse.