Under KSLA:s besök i Finland fick akademiens ledamöter höra olika framföranden om beredskapsfrågor. Representanter för bland annat MTK, Yara och Valio berättade om verksamhetsmodeller och beredskapsförutsättningar.
– Kärnan i Finlands säkerhetsstrategi för samhället handlar om vitala funktioner som exempelvis försörjningsberedskap, försvarsförmåga och befolkningens handlingsförmåga. Avsikten med försörjningsberedskapen är att trygga sådan väsentlig produktion, service och infrastruktur som är nödvändig för befolkningen, näringslivet och försvaret.
Det berättade Markus Lassheikki inför en samlad publik av KSLA-ledamöter på Hanaholmens kulturcentrum under förra veckans onsdag. Lassheikki är beredskapschef för primärproduktionspoolen på MTK.
– I grunden handlar det om samarbete mellan myndigheter, näringsliv, organisationer och medborgare i syfte att tillsammans se till att de vitala funktionerna fungerar. Det vill säga att vi har tillgång till rent vatten, mat, värme, elektricitet, datakommunikation och hälsovård.
Svenskar nyfikna på finsk beredskap
Lassheikki berättade om försörjningsberedskapscentralens nya strategi och de tre saker man där lägger fokus på nämligen militära hot, allvarliga ekonomiska störningar och omfattande påverkan.
Försörjningsberedskapscentralen utgör en knutpunkt uppbyggd av sju olika sektorer varav livsmedelsförsörjningen är en. Under sektorerna finns pooler som omfattar en viss näringsgren som består av tusentals organisationer inom näringsliv och intressebevakning.
Beredskapen garanteras i sista hand av det som finns att tillgå då en störning sker.
– I Finland är de lagstadgade lagren viktiga. Vi lagrar fossila bränslen för minst 5 månader och spannmål för 6-9 månader. Med lager köper man tid, men produktionen är förstås det väsentliga.
I Sverige monterades försörjningsberedskapen ner i början på 1990-talet. Från publiken frågades därför om råd gällande vilka steg Sverige borde ta då beredskapen håller på att byggas upp igen.
– Det som skiljer länderna åt är tankesättet mellan myndigheter och näringsliv och hur nära man kommer varandra. I Finland har vi ett samarbete mellan de olika sektorerna, och i Sverige gäller det också att bygga upp ett förtroende, vilket ju inte sker över en natt.
Lassheikki poängterade även att Sverige i nuläget har ett övertag över Finland.
– Det behövs politisk enighet då man bygger upp lager eftersom detta kostar. I Sverige har ni en fördel i att er ekonomi är i bättre skick än vår.
Gödselråvarorna är delvis lokala
Under fredagen fick de svenska gästerna höra två framföranden från produktions- och gödselsidan. Roland Westerberg som är kommersiell direktör på Yara berättade om bolagets gödselproduktion med fokus på försörjningsberedskap och hållbarhet.
– Vi producerar mer än både den finska och svenska marknaden behöver. Vi skulle kunna försörja bägge marknader så gott som endast med Nystads fabrik. Om exempelvis Östersjön skulle blockeras har vi tillgång det råmaterial som finns inom Östersjön och det vi har i lager. Avstannad export skulle även innebära att stora mängder gödsel förblir i Finland. Och så börjar ju gårdarna ha beredskapslager.
Westerberg lyfte även fram det positiva i att lokala fabriker ger god leveranssäkerhet, tillgänglighet, och säkerhet. Då leveranserna av ammoniak och kalisalt efter Ukrainakrigets utbrott slutade tvärt 2022 kunde Yara leverera det som jordbrukarna behövde.
– Innan kriget kom 80 procent av vår ammoniak och 88 procent av kalisaltet från Ryssland. Import från icke-sanktionerade ryska leverantörer fortsätter delvis på kvävesidan, men fosfor får vi från vår egna gruva i Siilinjärvi som är den enda av sitt slag i Europa. Kalisaltet kommer idag från andra länder än Ryssland.
Illusioner kring grön ammoniak
Yara investerar även i att göra gödselproduktionen mera hållbar, vilket även skulle gagna försörjningsberedskapen. Bolaget har i Norge uppfört en pilotanläggning för produktion av grön ammoniak som produceras genom att med förnybar elektricitet spjälka vatten.
– Det här är en process som kräver gigantiska mängder el, och utöver vår anläggning finns inte vidare många seriösa projekt med grön gödsel. Främst handlar det om att bolag försöker dra nytta av olika stödsystem, och för tillfället är vi många år från några konkreta framsteg.
Blå ammoniak uppfattar Westerberg dock som en betydligt mera realistisk väg på kort sikt eftersom teknologin är lättare att förverkliga.
– Här tar man i ammoniakproduktionen tillvara koldioxiden från pipan, vilket gör den utsläppsfri. Det är dock främst i USA som detta utvecklas eftersom landet byggt upp ett grymt stödsystem som attraherar investerare.
Valio satsar på säkerhet och biogas
Dagen avslutades med att Ulf Jahnsson som ansvarar för primärproduktionen på Valio, berättade om andelslagets verksamhet och affärsmodell. De svenska gästerna överraskades av Valios dominanta ställning både nationellt och inom exporten.
– Valio står för 25-30 procent av Finlands totala livsmedelsexport. Under senaste år har vi varit lyckligt lockade eftersom smör- och mjölkpulverpriserna på den globala marknaden varit ganska bra. För tillfället verkar det dock som om den europeiska marknaden har börjat att stagnera och inte kan ta emot mera mjölkproduktion.
Jahnsson lyfte dock fram produktutvecklingen som andelslagets stora trumfkort, samt de hållbarhetsåtgärder som görs och planeras. Valios mål är att kunna producera en terawattimme av förnybara trafikbränslen år 2030. Det uppstår årligen 15-17 miljoner ton stallgödsel på de finska gårdarna som kunde användas för att producera 3-5 terawattimmar värt av metan.
– Vi satsar nu hårt på biogas, och här kommer stallgödseln att få en allt viktigare roll i framtiden. Tillsammans med St1 investerar vi därför i en biogasanläggning i Kiuruvesi. Tanken är också att kunna återvinna gödsel, vilket skulle minska beroendet av importerad konstgödsel och därmed även förbättra försörjningsberedskapen.
Jahnsson belyste även försörjningsberedskapen från industrins och producenternas synvinkel. Elektricitetsförsörjningen till fabrikerna görs säkrare genom två linjer dragna från två olika håll, medan alternativa bränslen skall se till värmeförsörjningen.
– Det vi är mest oroade för idag är cyberattacker, både mot organisationen och producenterna. Därför har vi också tagit fram en guide om hur gårdar kan skydda sig mot liknande attacker, och hur man skall agera vid strömavbrott. Här försöker vi hjälpa våra ägare att skapa den helhetssäkerhet som försörjningsberedskap innebär.