Hög avkastning och stärkelseinnehåll gör majsen till det mest använda grovfodret globalt. I Finland dominerar gräsensilage utfodringen av kor – men intresset för majs ökar också här. Fredrik och Daniel Forsell i Pedersöre odlar majs för tredje året i följd och erfarenheterna är goda.
– Årets majsskörd ser ut att bli riktigt god. Jämfört med i fjol är växtligheten längre hunnen och vi siktar på att ta skörden i mitten eller slutet av september, säger Fredrik Forsell, mjölkproducent i Forsby i Pedersöre.
Han och brodern Daniel odlar majs för tredje året i rad. De första två åren beskriver Fredrik som försök, men i år odlar gården majs på 11,5 hektar.
– För vår del har vi mycket goda erfarenheter av att odla majs och i år är första gången som vi odlar det i ganska stor skala. Majs passar bra i vår foderstat och korna tycker om det. Vi har också lyckats höja vår produktion till 13.000 EKM och en orsak till det är att vi har gått in för majs, säger han.
I slutet av förra veckan ordnade projektet Greppa Marknaden tillsammans med ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap en fältdag vid Forsells majsodling. Mjölkgårdsrådgivare Magnus Blässar ser majs som en intressant komponent i utfodringen av högproducerade kor.
– Majs är mycket intressant och jag tror att intresset för att odla majs som en komponent i utfodringen kommer att öka i framtiden. I år ser det väldigt bra ut och ju fler som lyckas ökar säkerligen intresset bland andra mjölkproducenter, säger Blässar.
Många fördelar med majs
Blässar räknar upp fördelarna med majs. En är att majs har en god smältbarhet och högt intagsindex, vilket gör att korna äter mera. Samtidigt får korna stärkelse av majs som bryts ner långsammare än stärkelsen i spannmål, vilket är skonsammare för kon.
– Andra aspekter är att skördekostnaderna är lägre. Majs ger endast en skörd och det betyder också färre körningar i fält och lägre gödselkostnader än konventionellt odlad vall. Lyckas skörden bra kan det ge över 12 ton torrsubstans per hektar. Det kan jämföras med tre vallskördar som kan ge en årlig avkastning på 8-10 ton torrsubstans per hektar, säger han.
Han påminner dock om att majs inte innehåller protein.
– Det innebär att man måste komplettera med proteinfoder, men jag ser majs som ett mycket bra komplement. Det gör foderstaten mångsidigare, förklarar han.
En mångsidig foderblandning är precis vad som är Forsells mål.
– Vi har i dag en mångsidig foderblandning bestående av ensilage från första och tredje vallskörden, majs, tröskade ärter, korn och vete. Det är bra att ha olika komponenter, säger Fredrik.
Fredrik Forsell betonar att ensilage är basen i utfodringen. De satsar på att skörda den första skörden tidigt och går in för fyra totalt skördar.
– Förr satsade vi mera på helsäd men det krävdes stora arealer för att få tillräckliga mängder. På grund av begränsad areal testar vi att odla majs, som har en stor skördepotential, förklarar han.
Majs tjugo procent av grovfodret
Av grovfodret består cirka 20 procent av majs på Forsells gård. För att uppnå en andel på 30 procent har Blässar räknat ut att det krävs cirka 10,5 hektar majsodling på en gård med hundra mjölkande kor.
– Om vi utgår från att den arealen ger cirka 12 ton torrsubstans per hektar och att man utfodrar 2-3 cirka fyra kilo torrsubstans majs per mjölkande ko och dag så krävs cirka 10,5 hektar, säger han.
En annan fördel med majs är att den klarar av perioder av torka. I fjol led växtligheten av torka, men enligt Forsell växte majsen ändå bra.
– Vi har sett med egna ögon att majs klarar sig bättre än många andra grödor. Och i år när vi har fått tillräckligt med regn så har det vuxit riktigt bra. Så genom att odla majs sprider man också ut riskerna, konstaterar Fredrik.
Majsen såddes den 18 maj och därefter har bröderna gjort två bekämpningar mot ogräs. Som gödsel har man tillfört sväm och startfosfor och bladgödsel i samband med ogräsbekämpningen.
– Det krävs ordentligt med kväve och vi har lagt över hundra kilo kväve per hektar, tillägger han.
Det krävs en annan maskinpark för majsodling jämfört med vall. Bröderna äger en såmaskin för majs, men anlitar en entreprenör när det är dags för skörd.
– Det har aldrig varit några problem att få ut entreprenören, som har en självgående hacka, när det är dags. Det har fungerat bra.
Skörden läggs därefter i plansilo, ensileras med AIV-syra, och täcks in.
– Vi har det täckt i ungefär en månad innan vi tar med majs i utfodringen. En utmaning med att ha ett litet uttag är att majs lätt blir varmt på våren. Så det blev ett spill mot sommaren som vi inte kunde använda på grund av värmen, berättar Fredrik.
Täckmaterial dyrast
Han räknar med en kostnad på cirka 1.500 euro per hektar från anläggning av majsodlingen till att skörden är i plansilo. Den dyraste delen av anläggningen är den växtbaserade täckduken som sätts ut i samband med sådden.
– Duken är den dyraste delen av majsodling och kostar cirka 200 euro per rulle, vilket räcker till 0,33 hektar. Priserna har stigit de senaste åren och i år var det också brist på täckmaterial, berättar Fredrik.
Enligt honom har intresset för majsodling ökat mycket i år. Många kolleger har ringt och frågat om brödernas erfarenheter.
– I dag är vi bara några mjölkproducenter i Österbotten som odlar majs, men allt fler tar nu kontakt och har frågor, vilket tyder på ett ökande intresse. Vi hade varit fler om täckmaterialet inte hade tagit slut i våras. Många blev därför utan duk eftersom de var ute för sent, så nästa år tror jag att intresset för majs ökar ännu mera, säger han.