Peter Österholm, professor i miljögeologi vid Åbo Akademi och ledare för MASSIW-projektet, tycker det är givande och lärorikt att jordbrukare och markägare gärna deltar och samarbetar med forskare och miljömyndigheter.
Han deltog i markägarträffen på Söderfjärden, söder om Vasa, i oktober tillsammans med projektkoordinator Miriam Nystrand och forskare i samhällsvetenskap Kenneth Nordberg vid Åbo Akademi, Heidi Smart, projektkoordinator för NTM-centralens del samt dräneringsplanerare Simon Nässlin från Lantbrukssällskapet ProAgria och specialforskare Anton Boman från Geologiska forskningscentralen (GTK).
Samma grupp har under hösten även haft individuella samtal med de markägare som deltar och undrat över deras önskemål och utmaningar.
– Vi har haft mycket intressanta diskussioner och ett jättebra utbyte emellan oss och jordbrukarna, säger Peter. De har alla lite olika situationer, men samtidigt finns vissa likheter och fokus har varit på att ha en bra vattenhushållning, något som är bra för både miljö och odlare.
Om vårarna när det finns för mycket vatten i åkrarna eftersträvar man att få bort överloppsvatten, men inte allt eftersom vatten är en mycket värdefull tillgång för odlaren på sommaren när det är torrt.
Peter berättar att en av markägarna i projektet planerar bygga en bassäng och en annan en damm för att samla upp vatten om våren och för att sedan använda det till bevattning under sommaren då man vill ha mycket vatten i jorden.
– En orsak till det är att få bättre skörd och bättre kvalitet på grödorna, säger han. Det är ekonomitänk i det här och det är också bra för miljön att samla vatten i bassäng på våren och att få till en kontrollerad dränering. Det behöver heller inte kosta jättemycket att bygga en damm.
– Jag tror att det blir mer och mer intressant för odlarna att lagra vatten, fortsätter han. Miljön vinner på det och jordbrukarna vinner på det. I framtiden förväntar vi oss också allt mer extremt torra somrar och det blir allt viktigare att inte slänga bort värdefullt vatten.
Exempel på ett problem som behöver lösas och som flera markägare lyft fram är att dikena nuförtiden har en tendens att växa igen snabbare än förr, något som försämrar dräneringen.
– Varför det är så har man ännu inget svar på, säger Peter. Men tydligen är det här ett allmänt problem i Österbotten och numera kan man behöva rensa dikena med bara något års mellanrum.
Peter Österholm lyfter fram vikten av att Geologiska forskningscentralen (GTK) är med i MASSIW-projektet. Som bäst utförs kartering av jordarna, något som GTK håller på med tills marken fryser. Likaså jobbar dräneringsplaneraren med det här i höst.
– Vi jobbar på och kring årsskiftet tror jag att vi har lite mera att berätta, säger Peter och förtydligar:
– Vi har väldigt hög kvalitet på våra dräneringsentreprenörer och -tekniker här i Finland. Det är väldigt välorganiserat och annorlunda jämfört med i Sverige, så här har vi lite kunskap att exportera i projektet som är gränsöverskridande mellan Sverige och Finland.